Sexuella trakasserier, våldtäkts- och dödshot, sexistisk jargong och kvinnliga spelare som inte vågar uppge att de är kvinnor när de spelar online. Det är några av de återkommande berättelser som ryms i metoo-uppropet #vispelarintemed, som Kulturnyheterna tidigare rapporterat om.

Kulturnyheterna har sedan dess sökt spelsveriges tio största spelutvecklare, för att prata om hur de ser på uppropet och hur branschen jobbar med frågan. Men trots att nästan samtliga företag säger att de ser frågan som viktig – vill endast tre av tio uttala sig om den.

Flera av de som avböjt hänvisar istället till organisationen Dataspelsbranschens talesperson Per Strömbäck.

Han blir förvånad när vi berättar om svarsfrekvensen:

– Jag vet inte varför det är så, men jag uppfattar inte att det finns en motvilja mot ämnet.

Är det känsligt att prata om det här i spelbranschen?

– Nej, det håller jag inte med om. Vi har pratat om de här frågorna i många år, och gjort mycket. Vi började jobba med bättre rekrytering redan för 10-15 år sen.

Bara en femtedel är kvinnor

Per Strömbäck pekar på att branschen tagit en rad initiativ för skapa en inkluderande arbetsmiljö och locka fler kvinnor till spelbranschen.

Bland annat Women in games. Ett initativ som håller workshops om inkluderande arbetsmiljö, arbetsmarknadsdagar för kvinnor, stipendier för kvinnliga spelskapare, och samarbeten med forskare som tittar på hur man ska undvika stereotyper i spelen.

Men trots det är det bara en femtedel i spelbranschen som är kvinnor, och i samband med #vispelarintemed har flera kvinnor dessutom berättat att de valt att lämna branschen.

– Man ska samtidigt komma ihåg att spelbranschen i Sverige har den högsta andelen kvinnliga medarbetare i världen. Var femte är kanske inte en hög siffra, men backar du sex-sju år var det var tionde, så det har hänt väldigt mycket på kort tid, säger Per Strömbäck.