Alice Munro har länge funnits med i spekulationerna kring Nobelpriset och räknas som en av de skickligaste novellförfattarna i världen. Hon är omtyckt av både kritiker och läsare.
– Hon är redan älskad men kommer att bli ännu mer älskad nu, säger Rose Marie Nielsen som översatt många av Munros böcker till svenska.
En stor berättare
Internationellt är kritikerkåren enig om hennes storhet som berättare.
Många av novellerna utspelar sig i småstäder i kanadensiska Ontario, varifrån Munro själv kommer. Hennes historier består ofta av till synes vardagliga händelser i vanliga människors liv som sedan får en djupare mening, både för personerna i hennes berättelser och för läsaren.
Fångar det dramatiska
Rose-Marie Nielsen beskriver hennes noveller som mindre romaner där hon med små medel lyckas fånga dramatiska händelser som leder till förändring.
– En enda novell kan rymma ett helt liv, säger hon.
Hon tillägger att Alice Munro har ett enkelt språk utan krusiduller.
– Inga onödiga metaforer. Hon är en tillgänglig författare, säger hon till Kulturnyheterna.
Avhandling om Munro
I en avhandling om realismen i Alice Munros noveller skriver Ulrica Skagert att de utforskar verkligheten.
– När jag skrev den 2008 fanns det en diskussion bland forskare och kritiker om huruvida Alice Munro var modernist eller postmodernist. Men hon använder inga sådana grepp. Så det finns ingen anledning att kalla henne någonting annat än en realist, säger Ulrica Skagert till Kulturnyheterna.
Munro en modig författare
Hon tycker att Munro är en modig författare som borrar djupt där hon är intresserad och aldrig värjer sig för att skildra svåra ämnen. Som till exempel i novellen ”Miles City, Montana” då ett litet barn drunknar.
– Då berättar hon rakt upp och ned om känslorna det framkallar, och hon låter den unga systern resonera om händelsen. Det får tyngd.
Som många andra framhåller Skagert Munros skicklighet att på liten yta få in oerhört mycket. Hon understryker särskilt hennes förmåga att i dialogen kunna förklara en person eller en relation.
– Med bara en fras, en enda mening, kan hon ringa en personlighet eller visa hur maktförhållandena i en relation ser ut.
Hennes avhandling är baserad på närstudier och omläsningar av de flesta av Alice Munros noveller, så Ulrica Skagert var bokstavligt talat väldigt nära Alice Munros berättelser under en lång tid.
Vad hände med dig när du läste henne i sådan utsträckning?
– Mycket. Det kan låta banalt, men många tankar handlade om hur det är att vara människa, och att vara förälder faktiskt. Flera av hennes noveller handlar om barn som tar avstånd från sina föräldrar, och Munro berättar om det svåra i det och fångar komplexiteten i de relationerna. Men utan att bli patetisk, hon är verkligen ingen blödig författare, säger Ulrica Skagert.