Inte undra på; Bowies förhållningssätt till manlighet och identitet var kanske ännu mer banbrytande än hans musik. Redan på 70-talet bytte Bowie personlighet flera gånger – bland annat från Ziggy Star-dust till The Thin White Duke – ett slags konstnärlig metod som sen framgångsrikt använts av både Madonna och Lady Gaga.

Men även på ett personligt plan var den manliga identiteten central för Bowie. Redan under uppväxten i en förort till London hade han svårt att identifiera sig med den rådande macho-normen hos den engelska arbetarklassen. Bowies första stora hitlåt Space Oddity från 1969 handlar med andra ord inte om rymden utan om det utanförskap som artisten – och många andra killar – upplevde inför den traditionella mansrollen under 60-talet

Så istället för att acceptera den förhärskande normen gjorde Bowie uppror; det vill säga började klä sig och uppträda på ett provocerande feminint sätt. Hans första artistpersona Ziggy Stardust är med andra ord ett exempel på en ny typ av androgyn identitet – en kille med smink och höga platåskor – som för första gången i historien på allvar ifrågasätter våra traditionella könsroller.

Ziggy Stardust är första steget mot en helt ny och revolutionerande syn på identitet som begrepp. När Bowie runt 1976 byter personlighet igen – till The Thin White Duke – implicerar det att vår sociala identitet är någonting konstruerat. Alltså någonting vi iscensätter med hjälp av bland annat smink och kläder – en postmodern insikt som så småningom kommer att förändra världen.

I början av 80-talet dyker till exempel modeskaparen Jean Paul Gaultier upp med sina första killar i kjol och i konstvärlden gör Cindy Sherman succé med sina första Filmstills. Fotografier där hon iscensätter sig själv i olika typer av kvinnoroller hämtade ur en rad traditionella Hollywoodfilmer. Under 90-talet når den nya synen på identitet även universitetens seminarierum och sedan dess har världen inte varit sig lik. Inte illa pinkat av en vanlig arbetargrabb uppvuxen i en sunkig Londonförort.