Ja, det här är filmen där huvudpersonen bokstavligen knullar en döende man tills han avlider i vad som blir ett assisterad självmord. En scen som kommit att definiera eftersnacket om filmen. Men ”Rester Vertical” är lika mycket ett deprimerande porträtt av förlorad manlighet som följd av faderskap, motvilligt moderskap och en surrealistisk kavalkad i förbjudna begär.
Filmen har delat kritikerna där de mest negativa ropar kalkon. Men att bli buad i Cannes behöver som bekant inte betyda att hoppet är ute.
– Provokation är inget jag är intresserad av men jag förstår samtidigt inte varför jag inte ska visa något bara för att det är tabu, förklarar Alain Guiraudie på innergården till ett minimalistiskt hotell i Cannes.
Spiral av sex och incestuösa relationer
Filmen utspelar sig mestadels på den franska landsbygden där manusförfattaren Leo driver runt planlöst och förhalar sitt uppdrag genom att ringa en producent och be om nya förskott trots att han lider av skrivkramp. Ute på en hajk träffar han dottern till en bonde, som är ute för att vakta sina får från vargen. De blir förälskade men när de får barn tillsammans vill inte mamman veta av barnet och Leo lämnas ännu mer hjälplös än tidigare. Samtidigt som han försöker hantera sin skrivkramp hamnar han i en spiral av sex och halvt incestuösa relationer.
Försöker göra sensuell film
Titeln att ”stanna vertikalt” kom till Guiraudie när han läste om vargar och hur de respekterar oss människor så länge vi står upprätt.
– Om vi faller på knä kan de attackera oss och att ”stå vertikalt” hade nästan kunnat vara en politisk slogan men sedan finns förstås en sexuell konnotation som jag också gillar.
– Jag försöker göra sensuell film och det gör man förstås på sättet man ramar in bilden men också med ljud och känslor. Jag försökte fånga ljuden från jorden, himlen och vinden som är väldigt närvarande i den här regionen och blir väldigt symboliska.
”Sex är komplicerat att skildra”
Både med ”Främling vid vatten” och ”Rester Vertical” finns en kompromisslöshet för att visa tabubelagda bilder. Inte bara när det gäller sex. En närbild på en förlossning dyker upp väldigt oväntat och Guiraudie dröjer sig kvar länge medan den nyfödde kommer till världen.
– Med mina första filmer var jag mer ofullständig i hur explicit jag var särskilt när det kom till sex. Det var förstås delvis lathet eftersom sex är komplicerat att skildra, delvis för att jag kände att det inte är nödvändigt att visa allt. Men det var också av rädsla jag inte visade allt och senare började jag tycka det nödvändigt att konfrontera mina rädslor.
– I den här filmen blev det extra viktigt att vara explicit. Att jag till exempel visar en förlossning på ett så direkt sätt var mitt eget sätt att hantera mina rädslor kring kvinnlig sexualitet och genitalier. Vi har det har lilla monstret som kommer ut, men som är en av oss. Det kändes viktigt att ha den scenen som är både obscen och vacker på samma gång.
Klippning för att bevara integritet
När det kommer till samlaget som går över till ett assisterat självmord är inte Guiraudie rädd att det ska ta över samtalet kring resten av filmen, snarare tvärtom.
– Nej jag var inte rädd för det. Jag gör snarare filmer för att kunna göra den typen av scener. Jag klippte till och med bort en scen jag älskade för att jag var rädd att den skulle distrahera publiken från den här scenen. Det är det som är grymt med film. Ibland måste vi klippa bort en skådespelerskas bästa prestation för att bevara filmens integritet.
Läs recensionen av ”Främling vid vatten” här.