Kulturnyheterna har räknat representationen i sex aktuella skolböcker i historia och litteraturhistoria. Och räkningen visar alltså att Europa är i stark dominans. 89 procent av de namngivna personerna kommer från Europa, bara 11 procent från resten av världen.
I genomgången av de personer som nämns vid namn i de undersökta böckerna kommer 89 procent av namnen från Europa. 6 procent är från USA, 3 procent från Asien, 1 procent från Sydamerika, 1 procent från Afrika och 0 procent från Australien och Oceanien.
Ifrågasätter ”sned bild”
– Man måste ifrågasätta en sned bild där man ser sig själv eller sin kultur eller geografiska område som centrum för allting, säger Vanja Lozic, lektor i utbildningsvetenskap.
Vanja Lozic har forskat på hur dagens elever uppfattar undervisningen i historia.
– Som en av eleverna uttryckte det: ”Hur många är de i Kina? En femtedel av världens befolkning, men jag kan inget om landet. Däremot kan jag allt om Frankrike.”
Mest om slaveriet...
Den franske fotbollsspelaren Lilian Thuram gav sig 2010 in i skolboksdebatten med sin bok ”Mes étoiles noirs” (”Mina svarta stjärnor”).
– När jag träffar barn brukar jag ibland fråga när de först hörde talas om svarta i skolans undervisning. Då brukar barnen svara att det var när de läste om slaveriet, sade Lilian Thuram i samband med att hans bok kom ut.
I boken listar Thuram personer som han tycker borde ingå i skolböckerna. Som musikern Chevalier de Saint-George, som kallats ”Den svarte Mozart” och finns med i filmen ”Marie Antoinette”. Eller 1600-talsdrottningen Anna Zingha, som är något av en legend i Angola och vars livshistoria filmatiserats. Det sägs att när portugiserna i en förhandling inte erbjöd henne någon stol så satte hon sig i stället på en av sina många tjänare. I det gamla kungariket i Mali sägs världens första mänskliga rättigheter blivit formulerade, redan på 1200-talet. Sådant finns inte med särskilt ofta i svenska skolböcker.
... och kolonialiseringen
Vanja Lozic berättar hur elever kan beskriva undervisningen om Afrika.
– Vi har läst om Afrika och då läste vi att Frankrike tog det här, England tog det här och Tyskland tog det här.
Också det brittiska tv-bolaget BBC har satsat på afrikansk historia på sistone. I serien ”Lost kingdoms of Africa” presenteras bland annat det flerhundraåriga etiopiska kejsardömet och det tusen år gamla och gåtfulla jätteslottet Stora Zimbabwe, bland annat. Fenomen som också de saknas i de svenska skolböckerna.
Harrison: Horribla exempel
Historikern Dick Harrison menar att skolböckerna allmänt har varit dåliga på att ta in ny forskning.
– Jag har sett horribla exempel på att det stora språnget i Kina på 50-talet framställs som ett stort, viktigt framsteg för det kinesiska folket. Medan det i själva verket ledde till att 30 till 40 miljoner människor svalt ihjäl.
Vanja Lozic har själv tittat och jämfört läroböcker från 60-talet fram till mitten av 2000-talet.
– Och man kan inte se någon större skillnad på dessa läroböcker – de förmedlar i princip samma berättelse.
Vad är det för världsbild som eleverna då får i historieundervisningen?
– De får en sned världsbild, menar Vanja Lozic.