– Det är tydligt att den nya ordboken har avtryck av coronapandemin, till exemplet ordet flockimmunitet som har använts ganska länge inom fackspråket är nu ett allmänt känt ord, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.
Språket är en färskvara, när nya fenomen kommer in i samhället benämner vi dem med nya ord. På samma sätt är det föremål eller fenomen som blir utdaterade på grund av olika skäl, till exempel att de känns ojämställda eller diskriminerade, fortsätter han.
Bakom uppdateringen av den nya upplagan av ”Svensk ordbok” står sju forskare vid Göteborgs universitet. Den senaste versionen kom för tolv år sedan.
Emma Sköldberg, professor i svenska på Göteborgs universitet och huvudredaktör för ordboken, beskriver det som att ordboken befinner sig i en brytningstid. Tidigare var ordböcker tryckta praktverk men numera vill många ha tillgång till ordförklaringar digitalt och gratis. Dessutom har forskarna mycket större textmängder att ta hänsyn till, som bloggar och sociala medier.
– Vi har svårt att redogöra för allt talspråk men vill man spegla modern svenska måste man ändå beakta nyare slags texttyper, säger Emma Sköldberg till TT.
Men vissa ord försvinner också från den svenska ordboken. I videon listar Anders Svensson tre av de ord han kommer sakna mest.
Fakta: Förändringar i ”Svenska ord”
Exempel på nyord som har lagts till: ajvar, crowdfunding, feelgood-, endometrios, fentanyl, filterbubbla, funktionsvariation, gadda sig, miljörätt, plastbanta, probiotisk, skalplagg, skäggolja, stabsläge, vestibulit, vuxenleksak, växtbaserad.
Exempel på ord som utgår: bajadär, benrangelsmannen, dagakarl, desktoppare, dvärgalåt, imperatorisk, nervdroppar, normalskolekompetens, näskatarr, piskperuk, positivvisa, restauratris, samvetsstyng, tjuvspråk, torvmullsklosett, väggmadam, ynglingalynne, ökstock.