Snapsvisan är en unikt svensk företeelse som sträcker sig tillbaka till 1850-talets studentkultur i sin moderna form – en kort text till en känd melodi, gärna med en knorr på slutet. Dryckessången i sig är än mer anrik, och går hela vägen tillbaka till 1700-talet.

Det berättar folklivsforskaren Christina Mattson, en av Sveriges ledande auktoriteter på ämnet och författare till en lång rad böcker om snapsvisans kulturhistoria.

– Just det här sättet att sjunga på hittar du bara i det svenskspråkiga området. När danskar och norrmän försökt föra över konceptet har det inte fungerat, säger hon till SVT.

Minskat drickande påverkar

Snapsvisan är tätt knuten till brännvinet, men spritdrickandet har minskat kraftigt i Sverige de senaste 100 åren – till förmån för vin och öl. Bland de yngre generationerna har drickandet minskat dramatiskt bara under 2000-talet. Påverkar svenskarnas förändrade alkoholvanor snapsvisan?

– Det är klart att det gör. Slutar vi dricka brännvin helt försvinner den ju, säger Christina Mattson.

– Rödvinet ”Parador” introducerades i slutet av 1960-talet, och ”med Parador försvinner Helan går”, säger man ibland. Därför att då går spritdrickandet ner till förmån för vindrickandet i Sverige.

Skulle det kunna bli så att snapsvisan som tradition försvinner?

– Ja, alla traditioner förvandlas, kommer och går. Redan idag sjunger vi färre snapsvisor, jag kan mycket väl tänka mig att traditionen kommer att lösas upp. Sedan är bara frågan om hur lång tid det tar.

Knuten till kulturen

Christina Matsson har det historiska perspektivet på frågan och pekar på hur svenska måltidstraditioner kommit och gått genom alla tider. Hur snapsvisan slår igenom stort i samband med smörgåsbordets intåg på 1800-talet, och sannolikt planar ut i takt med att måltids- och dryckesvanor förändras.

– Om den började runt 1850-talet, kanske den planar ut 2050? Förutsättningarna för att snapsvisan kommer förvinna är ganska goda.