Att vara kulturarbetare innebär sällan en fast anställning. I princip är det bara de stora kulturinstitutionerna som har råd att ha heltidsanställda.

Den som inte är anställd frilansar eller visstidsarbetar på korta kontrakt. Många är både egenföretagare och anställda på deltid. Men reglerna för a-kassa är inte anpassade till den typen av kombinerade anställningar. Det gör att många kulturarbetare antingen nekas a-kassa, eller tvingas tacka nej till uppdrag för att kunna ta ut a-kassa.

Behöver moderniseras

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har granskat hur väl a-kassan fungerar, och konstaterar i en rapport som släpptes i somras att regelverket behöver moderniseras för att passa en arbetsmarknad i förändring, inte minst på kulturens område.

– Allt fler bedriver någon form av företag eller näringsverksamhet idag och det är ännu vanligare bland kulturarbetare än befolkningen i stort. Så arbetsmarknaden förändras, medan arbetslöshetsförsäkringen inte har gjort det, säger Dan Svensson, utredare på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringar.

Samtidigt menar myndigheten att det i nuläget inte går att lagstifta fram en fungerande lösning så att arbetslösa kulturarbetare inte riskerar att felaktigt bedömas som egenföretagare. Det är a-kassorna som ska göra individuella bedömningar från fall till fall.

Påverkar kvalitén

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – KLYS, menar att nuvarande regelverk innebär att kulturarbetare på så sätt hamnat utanför det allmänna socialförsäkringssystemet. KLYS tycker att tiden nu är mogen för ett nytt rejält grepp om a-kassans regelverk.

– Det skapar en social otrygghet, det påverkar den konstnärliga kvalitén och mångfalden. Även framgångsrika kulturskapare kan tvingas lämna kulturarbetsmarknaden, säger Ulrica Källén, verksamhetschef på KLYS.