Riktigt överraskande var att filmkollektivet Crazy Pictures fick tre baggar för sin actiondystopi Den blomstertid nu kommer. Okej, två av dem var tekniska baggar, ljud och effekter, de var mer väntade, men att den skulle få en nominering för bästa film kändes lika sannolikt som att Kungen skulle börja flossa framför Svenska Akademin. Jo, det var den bästa av de tre svenska dystopierna som kom förra året, men ändå… men okej, det är kul, jag gillar Crazy pictures-gänget. De verkar ha kul när de filmar, sånt smittar.
Desto mer väntat – och helt korrekt – var att Ali Abbasis Gräns fick flest nomineringar. Det är en udda, skönt skruvad och helt egenartad film som fått en massa internationell uppmärksamhet. Ja, Ali Abbasi vann till och med Un certain regard-sektionen i Cannes, så det är klart att han ska ha en Guldbagge för Bästa film.
Ruben Östlund som vann självaste Guldpalmen i Cannes för sin The Square, fick dock vid förra årets Guldbaggegala erfara att den konsekvensen inte är självklar.
Peter Grönlunds första film Tjuvheder fick fem baggar, och nu har hans andra film chans att vinna sex stycken. Det är svårt att följa upp en succé men Grönlund och hans gäng lyckades onekligen. Hans framtid som framgångsrik filmare kan nu anses vara säkrad.
Vidare kan man notera att minröjarfilmen The Deminer, av Higor Hirori, blev nominerad i både bästa dokumentär och bästa film, det är anmärkningsvärt – och så vitt jag vet första gången som det sker.
Nomineringsjuryn är på det stora hela rätt ute, även om Goliat saknas i kategorin bästa regi. Om det är någon kategori Peter Grönlunds film skulle borde vara med i, så är det den. Men okej, Goliat kommer inte gå lottlös från galan.