Trots kritik från Sveriges regissörer blir konsulentsystemet oförändrat. Även det hårt kritiserade automatstödet förlängs – i minst ett år – men byter namn till marknadsstödet.
– Vi gör ett bättre jobb om vi tar det lite lugnare, säger Kristina Börjesson, chef för avdelningen för filmstöd på Filminstitutet.
Filminstitutet kommer därmed fortsätta att fördela filmpengarna enligt en modell som främst premierar filmer med stor publikpotential på svenska biografer. Det trots att allt färre ser film på bio.
6 av 13 storfilmer når målet
Automatstödet ges till filmer som förmodas få minst 250 000 besökare. Men få av de filmer som fått stödet lyckades locka den förväntade publiksiffran. Bara 6 av 13 biofilmer som beviljades automatstöd mellan 2013-2016 har nått målet. En siffra som dock inte avskräcker Filminstitutet från att fortsätta chansa och hoppas på det bästa.
Kristina Börjesson försvarar Filminstitutets beslut att i en övergångsperiod fortsätta med de flesta stöden och menar att det är vettigt att inte förändra för mycket.
– Då blir det jättekomplicerat för branschen att förhålla sig till vad som händer, säger hon.
Ett nytt stödsystem kan dröja till 2019
Kristina Börjessons föregångare, Hjalmar Palmgren, menar att det kan dröja till 2019 innan ett nytt modernare system kan införas. Han tycker att det är bråttom att få till ett modernare stödsystem.
– Ett system som förhåller sig till det nya medielandskapet, som nya sätt att konsumera film. Då kan man inte bara vänta och skjuta det framför sig, säger Hjalmar Palmgren.
Christina Olofson, ordförande för Sveriges filmregissörer, sitter med i ett av de fyra branschråd som regeringen upprättat för att låta regissörer och manusförfattare få vara med och utforma en ny modell för hur filmpengarna ska fördelas i framtiden. Men detta har inte hindrat Filminstitutet från att fatta beslut i viktiga frågor.
Hon häpnar över tanken på att ett nytt stödsystem kan dröja till 2019.
– Då drar jag efter andan.