Foto: TT

Flaggdebatterna vi minns

Uppdaterad
Publicerad

Konstnären Mattias Norström verk ”Du gamla du fria” har skapat debatt och väckt starka reaktioner. Men Norströms böjda flaggstång är långt ifrån den första provokationen som utgår från den svenska flaggan.

Kulturnyheterna har samlat några av de mest omtalade flaggkonstverken på senare tid:

Oscar Guermouche – ”Vi vill åka till Moskva”

Oscar Guermouches ”Vi vill åka till Moskva”. Foto: Oscar Guermouch/Guermouche.com

Konstnären Oscar Guermouche examensprojekt på Konstfack 2009 var nära att stoppas på grund av hur det använde den svenska flaggan. Konstverket består av tre flaggor där utdrag ur gamla svenska marschvisor har målats på. Visorna användes inom militärtjänsten på 80- och 90-talet och var synnerligen grova. Men det var i första hand inte texten, som bland annat består av citatet ”När vi bränner ryska byn / Då står kuken rätt i skyn”, som skapade problem – utan tillvägagångssättet.

Sedan 1983 är det lagligt att bränna, skära sönder eller på andra sätt skända den svenska flaggan. Däremot får man inte förse den med märken, bokstäver eller andra tecken. Efter att skolans tvivel kring det potentiellt olagliga verket uppmärksammats i Dagens Nyheter ställdes verket i slutändan ut.

Carl Johan De Geer – ”Skända flaggan”

Carl Johan De Geers ”Skända flaggan”. Foto: Wikimedia Commons

En klassiker i flaggskändarsammanhang och ett ständigt återkommande exempel på anti-nationalistisk konst. ”Skända flaggan” ingick i De Geers serie om vapenvägran och kriget i Vietnam. Verket ställdes ut på Galleri Karlsson i Stockholm 1967, och väckte snabbt anstöt. Dagen efter vernissagen intog polisen galleriet och beslagtog dussintals screentryck av ”Skända flaggan”, som sedan brändes.

Carl Johan De Geer dömdes till dagsböter för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol som en konsekvens av utställningen. Han blev också ett av den svenska modernismens mest kända ansikten.  

Areej Almansoury – Flaggan som hijab

Areej Almansoury i Helsingborgs kommun kampanj ”Årets kulturtant”. Foto: Anna Alexander Olsson

Tvärtemot övriga exempel är Areej Almansourys flagghijab ett utryck för stolthet. Konstnärens flagga fick nationell uppmärksamhet efter att Almansoury mottog pris som Helsingborgs kulturtant 2015.

Då beskrev konstnären flagghijaben som en symbol som förmedlar stolthet och glädje bland hennes vänner och andra kvinnor som själva bär hijab. Trots det positiva sammanhanget väckte flagghijaben även en del kritik för hur det använde svenska flaggan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Konstverket ”Du gamla, du fria”

Mer i ämnet