Världens första författare levde för 4000 år sedan. Hon hette Enheduanna och var poet och överprästinna i Ur.

Världens första romanförfattare hette Murasaki Shikibu. Hon levde i Kyoto för 1000 år sedan.

Världens första universitet som fortfarande är i drift grundades av Fatima al Fihri. Hon levde i Fes för 1200 år sedan.

Ingen av de här personerna finns med i de svenska skolböckerna.

Kulturnyheterna har räknat de personer som är nämnda vid namn i sex böcker i historia och litteraturhistoria. Resultatet blev 85 procent manliga namn och 15 procent kvinnliga. Och en av böckerna innehöll alltså bara 7 procent kvinnor.

– Jag blir inte förvånad över de här siffrorna. Det är så här det brukar se ut i läroböcker, säger historikern och författaren Dick Harrison.

”Låtsas som att de inte har funnits”

Dick Harrison är professor i historia på Lunds Universitet. I sin forskning har han hittat många mäktiga kvinnor.

– De finns där, de är allt annat än osynliga i källorna. Jag gjorde en gång en analys över kvinnliga makthavare under äldre medeltid och fann att den normala makthavaren under 6-800-talen var en änkedrottning i 40-45-årsåldern. Om det är den normala bilden så är det inte något undantag. Men de var däremot väldigt osynliggjorda under 1800-talet, när historievetenskapen professionaliserades.

Det verkar alltså som att vissa personer helt enkelt klippts bort ur historien.

– På samma sätt som man kan se att man helt har nonchalerat regerande drottningar även i Sverige och låtsas som att de inte har funnits, säger Dick Harrison.

Skolprotest

På Katedralskolan i Lund har en grupp elever protesterat mot bristen på kvinnor i skolböckerna.

– Det är viktigt att se historia ur många olika synvinklar och då också ur kvinnors perspektiv, sade Hanna Lövehed till SVT i samband med protesten.

– Om man inte pratar om kvinnor, som ju har funnits alltid, så blir det som att vi inte har existerat. Och det påverkar ju nutiden genom att män får ta ta mera plats i samhället idag eftersom bilden är att de ”alltid” har gjort det, sade eleven Sanna Warnemyr.

Harrison: Behövs ingen kvotering

Men ska man då kvotera in kvinnor i skolböckerna? Dick Harrison menar att det är ett bakvänt sätt att se det.

– De som påstår att man snedvrider verkligheten om man stoppar in flera kvinnor i historieböckerna, de vet inte vad historieforskningen kommit fram till. Det finns mängder av kvinnliga uppfinnare, kvinnliga statschefer och mäktiga figurer som har styrt och ställt inom allt från kulturvärlden till den politiska världen, som de flesta inte känner till, av det enkla faktum att de inte stått med i läroböckerna.

Han menar att skolboksförfattarna varit dåliga på att ta in ny forskning,

– När det gäller en sådan här sak som kvinnor i historieböcker så har de alltså medvetet uteslutits eftersom det här har påtalats förr, det är inget nytt problem. Där finns det egentligen ingen ursäkt som läromedelsförlagen kan ha, eftersom det är något som vi historiker har klagat på ganska länge.

Vill inte ställa upp på intervju

Kulturnyheterna har sökt skolboksförlagen Liber och Gleerups, men de har avböjt att vara med i en intervju.