Efter tre veckor där Melodifestivalen blivit allt absurdare från lördag till lördag så landar den sista deltävlingen i något som känns ganska bekant.
Att döma av fredagens genrep blir Melodifestivalen nu lite mera som vi är vana vid att se den.
– Vi är väl en äldre version av Oscar och Anis, förklarar Pernilla Wahlgren och det är inte en så dum beskrivning.
Megahyllning av Per Andersson
Precis som i den andra deltävlingen, där Oscar Zia och Anis Don Demina var i centrum, så kretsar betydligt mer kring just programledarna när Pernilla Wahlgren och Per Andersson nu tar över rodret inför lördagskvällen. Och allting börjar med en megahyllning av Per Andersson.
Han hyllas av kollegan Pernilla Wahlgren, han hyllar sig själv – och sedan dyker helt oväntat Janne Andersson, fotbollslandslagets förbundskapten, upp på skärmarna. Och han följs i sin tur av flera stjärnor, både hockeyprofilen Börje Salming och fotomodellen Victoria Silvstedt, som alla uttrycker sin kärlek till komikern. Ja, till och med Pernilla Wahlgrens föräldrar, Christina Schollin och Hans Wahlgren, verkar mest bry sig om Per Andersson.
– Vi har lite musikalinslag, lite show, lite sketch och kanske något allvarligt också mitt i det här, säger Per Andersson själv.
Och om det var buskis förra veckan med Leif och Billy så blir det ännu mer, eller i alla fall mer traditionell, buskis den här veckan. Komplett med både hattar och peruker.
– Det här kanske är den mer traditionella Melodifestivalen som man kan förvänta sig att programmet ska vara. Vår ambition har hela tiden varit att programmen ska skilja sig åt i år. Och det tycker jag att det här också gör jämfört med de andra programmen, säger Anette Brattström, projektledare för Melodifestivalen.
”Jag flydde landet”
– Vi tycker att det är väldigt, väldigt roligt att göra det här. Och framför allt att vi får göra det tillsammans, säger Per Andersson.
Hur reagerade ni när ni fick veta att ni får göra det som en duo?
– Jag skrek rakt ut, neeeej! säger Pernilla Wahlgren.
– Ja, jag flydde landet, bytte identitet och odlade skägg, men de hittade mig ändå, säger Per Andersson och skrattar.