”Den här utställningen känns mycket angelägen – tack för det Kulturhuset. Men urvalet kunde varit bättre.” tycker Kulturnyheternas konstkritiker Dennis Dahlqvist. Foto: Rebecka Haglund

Konstrecension: Mary Ellen Mark på Kulturhuset Stadsteatern

Uppdaterad
Publicerad

Mary Ellen Mark var en ikonisk fotograf som föredrog samhällets olycksbarn framför historiska ögonblick i krigszoner. Kulturnyheternas konstkritiker Dennis Dahlqvist ser Kulturhuset Stadsteatern i Stockholms utställning ”Mary Ellen Mark: The lives of women” och saknar några bilder.

Den amerikanska fotografen Mary Ellen Mark är berömd för sina bilder av kvinnor i samhällets utkant; mentalpatienter, prostituerade och knarkare. Och när folk frågade hur hon kunde komma så nära sina subjekt förklarade hon att man måste spendera tillräckligt med tid med dem, så att man lär känna dom ordentligt.

Under förberedelserna till boken ”Ward 81” som publicerades 1979 bodde Mark till exempel sex veckor på Oregon State Hospitals säkerhetsavdelning för kvinnor. En minst sagt genomgripande research vilken resulterade i innerliga bilder som: Beth i isoleringscell och Laurie i badkaret från 1976.

1983 fotograferade Mark ett gäng ungdomar i Seattle – vilka försörjde sig som prostituerade och knarklangare – på uppdrag av Life Magazine. Ett projekt vilket så småningom resulterar i en film och en bok med namnet ”Streetwise”, där centrum i berättelsen var Tiny – en prostituerad 13-åring som drömde om en gård med hästar.

Efter ”Streetwise” fortsatte Mark att följa Tiny – som egentligen hette Erin Blackwell – i drygt 30 år. Från den stökiga tillvaron som hemlös tonåring på Seattles gator till medelålders mor med 10 egna barn. Bilder som både bekräftar Marks unika engagemang och blir hennes viktigaste och mest långtgående projekt.

Men även om Mark mest intresserade sig för människor i marginalen befann hon sig allt som oftast i händelsernas centrum. 1975 arbetade hon till exempel som stillbildsfotograf på Milos Formans kultfilm ”Gökboet”. Och två år senare fotograferade hon Nancy Spungen som var Sid Vicious flickvän och heroinist.

Till skillnad från några av sina manliga kollegor i det berömda fotokooperativet Magnum – som helst jagade historiska ögonblick i krigszoner – nöjde sig Mark med att synliggöra samhällets olycksbarn ända tills hon dog 2015. Alltid på de utsattas sida, redo att ge röst åt dom som sällan får synas eller höras.

Den här utställningen känns mycket angelägen – tack för det Kulturhuset. Men urvalet kunde varit bättre. Det hade helt enkelt behövts fler lite bilder från de mest centrala projekten ”Ward 81” och ”Streetwise” för att göra Mark riktig rättvisa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.