Françoise Hardys son Thomas Dutronc bekräftade på tisdagen hennes bortgång på Instagram. Hon blev 80 år.

Sångerskan föddes i Paris 1944 mitt under ett brinnande andra världskrig. Hennes pappa gav henne på uppmaning av mamman en gitarr på hennes sextonårsdag.

Under ett par år sjöng hon på lokala scener som Moka Club och gjorde audition för olika skivbolag – utan framgång. Sedan hon tagit sånglektioner och gått på Le Petit Conservatoire de la chanson, en slags skola för blivande radiounderhållare, fick hon skivkontrakt med jazzskivbolaget Disques Vogue.

Genombrott som 18-åring

Françoise Hardy fick sitt stora genombrott med egenskrivna låten ”Tous les garçons et les filles” 1962, och blev en förgrundsgestalt i den så kallade yé-yé-musikvågen. Den bestod främst av unga kvinnliga sångerskor som sjöng poplåtar inspirerade av brittisk och amerikansk popmusik.

Hon blev snabbt en ikon, för sin musik men också som modell och som skådespelare.

1963 representerade hon Monaco i Eurovision Song Contest med låten ”L'amour s'en va”, som kom på delad femteplats. Hennes låtar började översättas till andra språk och hon fick framträda utomlands, bland annat i det brittiska tv-programmet ”Ready steady go”.

Comeback efter cancern

1994 samarbetade Hardy med gruppen Blur och tillsammans spelade de in ”To the end”. En låt skriven av bland andra Damon Albarn, där Hardy sjöng in sina verser på franska.

2004 diagnostiserades hon med cancer i lymfsystemet. Kampen mot sjukdomen, som Hardy övervann i omgångar med tunga cellgiftsbehandlingar, beskrev hon som ett helvete. Hon var nära att stryka med 2015, då hon försattes i konstgjord koma, men överlevde.

Trots plågorna fortsatte hon att ge ut musik. Albumet ”Personne d'autre” från 2018 blev det sista i musikkarriären, som då hade sträckt sig över närmare sex decennier.