Nära hälften av svenskarna vill ha nya hus i klassisk stil

Uppdaterad
Publicerad

Drygt fyra av tio tycker att nya hus i hög utsträckning ska byggas i klassisk stil, visar en ny undersökning av Kulturnyheterna/Novus.

– Människor suktar efter hus som berör dem. Det är det vi liknar den klassiska stilen med, säger arkitekturkritikern Mark Isitt.

Under den senaste valrörelsen seglade arkitekturen upp och blev en het politisk fråga.

Sverigedemokraterna lanserade Sverigehuset, Socialdemokraterna i Göteborg lovade att bygga i mer klassisk stil och i både Halmstad och Upplands Väsby har det folkomröstats om hur man ska bygga.

De senaste åren har föreningen Arkitekturupproret fått mycket uppmärksamhet för sitt kampanjande för klassisk arkitektur och emot modernistiska lådor.

”Har ätit knäckebröd under lång tid”

Kulturnyheterna har tillsammans med Novus undersökt allmänhetens inställning till arkitektonisk stil. Frågan som ställdes var I vilken utsträckning tycker du att man ska bygga nya hus i klassisk stil?”

Med klassisk stil menas i det här fallet den arkitektur som präglade stadsbilden i Sverige innan modernismens genombrott 1930, till exempel nationalromantik, jugend och 20-talsklassicism.

44 procent, drygt fyra av tio, tycker att man i hög utsträckning ska bygga klassiskt.

– Det kan bero på att vi lever i oroliga tider och att människor då söker sig till den tryggaste stilen. Sen är många supertrötta på all den torftiga arkitektur vi fått utstå de senaste 50-60 åren. Vi har fått käka knäckebröd under lång tid, nu vill man ha en krokan, säger Mark Isitt.

Betydligt färre är emot klassiska nybyggen. 14 procent tycker att man i låg utsträckning eller inte alls ska bygga nya hus i klassisk stil.

– Jag tror att människor suktar efter hus som berör dem. Det är det vi liknar den klassiska stilen med: att det finns mycket mer omsorg och omtanke, säger Mark Isitt.

Bekvämlighet väger tyngst

Men husets utseende är inte den viktigaste faktorn vid nybyggen när svenskarna uppmanas att rangorda.

I stället hamnar ”funktionalitet och bekvämlighet” i topp med 41 procent. Därefter kommer ”ekologisk hållbarhet” (25 procent), följt av kostnad (15 procent). ”Estetik” rankas som minst viktigt av dessa fyra faktorer (12 procent).

– Det är väntat att funktionaliteten ligger högst. Bostaden måste ju funka. Lite mer förvånande är att ”ekologisk hållbarhet” rankas före ”kostnad”. Det är helt klart tidens anda som avspeglar sig i det svaret, säger Mark Isitt.

Om Kulturnyheterna/Novus undersökning:

Frågorna som ställdes var:

1)”I vilken utsträckning tycker du att man ska bygga nya hus i klassisk stil? Med klassisk stil menar vi den arkitektur som präglade stadsbilden i Sverige innan modernismens genombrott 1930, till exempel nationalromantik, jugend och 20-talsklassicism.”

Svar:

I hög utsträckning: 44 %

I varken hög eller låg utsträckning 27 %

I låg utsträckning eller ingen alls: 14 %

Tveksam/vet ej 15 %

2) ”Rangordna följande i egenskap av vad som är viktigast från 1-4. Estetik, Ekologisk hållbarhet, Kostnad (pris på byggmaterial), Funktionalitet och bekvämlighet”, Inget av alternativen/vet ej.

Svar:

Funktionalitet och bekvämlighet 41 %

Ekologisk hållbarhet 25 %

Kostnad (pris på byggmaterial) 15 %

Estetik 12 %

Inget av alternativen/vet ej 7%

Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1059 respondenter i åldrarna 18-84 år mellan den 9 och 15 februari 2023.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.