En blackbook var som 80-talets scrapbook för graffitimålare, beskriver Akay. I den dokumenterades målningar genom att limma in skisser, foton och tidningsurklipp. Man skrev även ner när och var målningarna gjordes.  

Akay var bland de första graffitimålarna i Sverige och målade fram till mitten av 90-talet. Idag är han en hyllad gatukonstnär som ibland kallats en svensk Banksy. Att han nu släpper en reproduktion av sin blackbook beskriver han som utlämnande – men kul.

– Nu tycker jag att det är roligt just för att det gått så lång tid. Den här släppte man inte ifrån sig frivilligt. Man hade den nära intill sig, man gömde den när man var borta. Den var liksom min enda ägodel som jag brydde mig om. 

Räddades av sin pappa 

Graffitin kom till Sverige 1984 och influerades av dåtida New Yorks hiphop-kultur. Redan då pågick en debatt om huruvida graffiti är en rebellisk konstform eller olagligt klotter.

Julen 1988 gjorde polisen en husrannsakan hos Akay – men han räddades av sin pappa som hade beslagtagit Akays blackbook och hotat med att bränna upp den om han inte slutade måla.

– De ville sätta dit mig för min graffiti och då fanns ju liksom inga bevis. Vi skrattade åt det för bara några dagar sen, man har en bättre relation till sin farsa nu.

Hur känns det att ge ut din blackbook nu?

– Vanligtvis när man gör en bok har man all möjlighet i världen att styra bilden av sig själv eller det man ger ut. Då tyckte jag att det var kul med den här för att det bara är en bok från pärm till pärm – som är en replika på någonting som redan är gjort. Så det fanns inga möjligheter att ta bort eller retuschera bilden av sig själv.  

– Jag har liksom tyckt om hela processen, också att man förlikar sig på något sätt.