Spela klippet och hör Gemma Hartley berätta vad känslomässigt arbete är och hur det arbetet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Gemma Hartley är så jävla trött: ”Män vill inte förändras”

Publicerad

Gemma Hartley skrev en artikel 2017 om ”känslomässigt arbete” som tände en gnista bland amerikanska kvinnor. Det var september 2017 – en månad innan avslöjandet om filmmogueln Harvey Weinstein initierade metoo-rörelsen, och det fanns en upprorisk stämning som bubblade under ytan.

Nu har artikeln blivit boken Så jävla trött, som nyligen kommit ut på svenska.

I september 2017 skriver frilansskribenten Gemma Hartley en artikel i tidningen Harper’s Bazaar. Artikeln handlar om ”känslomässigt arbete” – ett jobb som kvinnor mest utför och som inte handlar om faktiskt hushållsarbete. Hon beskriver hur trött hon är på att vara den som märker vad som behöver göras i hemmet. Som köper födelsedagspresenter, som vet när barnen behöver nya kläder, som kanske inte nödvändigtvis gör allt hemarbete, men som delegerar det och påpekar att och när det behöver göras.

– Det som fick mig att tänka på känslomässigt arbete var att det 2015 fanns en lång tråd på (webbforumet) Metafilter där folk tog ”känslomässigt arbete” ur sin akademiska kontext och började applicera det på sina förhållanden och alla sätt de jobbade för att hålla alla glada och bekväma, säger Gemma Hartley.

– Jag läste det och grät, jag kände igen mig så mycket och sedan skrev jag artikeln. Jag upplevde det på mors dag och jag var helt överväldigad av allt jag behövde göra. Jag gjorde allt ensam och det syntes inte. Det blev en brytpunkt.

Visades två miljarder gånger

Artikeln fick enorm spridning. Enligt Harper har artikeln sidvisats två miljarder gånger och arbetet med att förvandla artikeln till en bok sattes i gång. Uppenbarligen var det många som kände igen sig i bilden av att vara familjens obetalda chef.

Gemma Hartley har intervjuats många gånger sedan hon skrev artikeln. En fråga hon ofta får är den om det inte är upp till den som bryr sig mer om en städad, uppstyrd tillvaro att ansvara för den gentemot den som inte tycker att det spelar någon roll med lite skit i hörnen. Hon kanske bara är ett kontrollfreak?

– Jag tycker att frågan är sexistisk. All skuld läggs på kvinnor och det signalerar att allt det här arbetet inte är värdefullt – att vi bara skulle kunna strunta i det och så är problemet löst. Det är inte sant.

– Vanligtvis är det män som säger: ”dina krav är för högt ställda – sänk dem bara så slipper vi förändras”. Det är problemet. Män vill inte alltid förändras eller ta det ansvar som krävs för ett jämställt hushåll.

Lever inte sina liv

Gemma Hartley menar även att det faktum att det oftare är kvinnor som håller koll på en familjs sociala kalender, odlar relationer och ser till att bjuda in vänner på middag berövar män på en viktig del av deras eget liv.

– De lever inte sina liv fullt ut. Det framkom av min research, det handlar inte bara om att kvinnor blir utmattade, utan även att män inte fullt ut deltar i sina egna liv. Jag upptäckte att när män tar på sig mer känslomässigt arbete så får de starkare band till sina vänner, till sin familj, säger Gemma Hartley

Boken Så jävla trött släpptes på svenska i september.

Känslomässigt arbete

Begreppet känslomässigt arbete myntades på 80-talet av sociologen Arlie Hochschild och syftade på hur man i vissa sektorer tvingas framkalla känslor på jobbet: Till exempel flygvärdinnor som alltid förväntas le och vara trevliga under arbetstid.

”Poängen är att du, samtidigt som du utför fysiskt och mentalt arbete, faktiskt anställs tack vare din kapacitet att ta hand och producera en känsla”, sa Hochschild till The Atlantic i slutet av förra året.

På senare år har det i stället kommit att användas i en familje- eller relationskontext; Att kvinnor ofta gör mer hemarbete än män, inklusive det tankearbete som hushållssysslor kräver.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.