Just nu pågår ett digitalt upprop för att bevara Grammofonarkivet, som i nuläget är uppe i nästan 23 000 namn. Däribland författaren Bodil Malmsten och artisten Eva Dahlgren.
Grammofonarkivet ska omstruktureras och rationaliseras, bland annat genom att halvera personalstyrkan.
”Sveriges största musikskatt”
För Sveriges Radio och Sveriges Television är arkivet ett verktyg för att göra program, men för kritiker av omstruktureringen handlar det om ett arkiv som växt sig till en kulturskatt, som måste bevaras.
– Sveriges Radios Grammofonarkiv är en av världens största skivsamlingar, och definitivt Sveriges största musikskatt. Skivorna här är i alla slags ljudformat som har funnits: Fonografcylindrar, stenkakor, vinyler i olika format, CD-skivor och nu köper vi in ljudfiler, berättar Harriet Lundberg, ljudtekniker i Grammofonarkivet.
”Vi måste hushålla med licenspengar”
Grammonarkivet – med över en miljon skivor – är en spegel av den tekniska utvecklingen. Det har funnits sedan 1928. Men nu väntar alltså nedskärningar.
Förutom att personalen ska minskas, kommer man framöver endast att köpa in det som public service-bolagen beställer till program. Det blir mindre manuell hantering och mer digitala processer.
Eva-Lotta Löwstedt Lundell är vd för Sveriges Radio Förvaltning AB (SRF). Det är hon som har lagt fram förändringsförslaget:
– Vi måste också ta vårt ansvar och hushålla med licensbetalarnas medel – och se till att vi får ut så mycket program som möjligt utav de pengar vi har för att göra tv och radio. Så det finns ett besparingskrav på oss, helt enkelt.
”Ett kulturmord”
Harriet Lundberg på Grammofonarkivet menar att besparingen kommer att få förödande konsekvenser.
– Jag tycker att det är ett kulturmord. Jag tycker att man river Klara-kvarteren. När man gör någonting som är väldigt svårt att reparera i efterhand. Man tar bort arkivperspektivet och man ser det enbart som en produktionsenhet – ett arbetsverktyg för public service, i konkurrens genemot andra medieföretag.
Olika bilder
Vd Eva-Lotta Löwstedt Lundell anser att kritikerna har missuppfattat Grammofonarkivets uppdrag.
– Jag har en lite annorlunda bild av vad syftet och uppdraget är för Grammofonarkivet, i förhållande till vad kritikerna kanske har. Vi har ett uppdrag som handlar om att förse programmakarna med musik. Inte att skapa en allmängiltig musikskatt för den svenska befolkningen.
”Svenska folket har betalat”
Ljudteknikern Harriet Lundberg vill istället utveckla arkivet och göra det tillgängligt för allmänheten.
– Jag tycker att det är svenska folket som har betalat det här med sina licensmedel. Det är inte bara public services angelägenhet. Det är egentligen bara fantasin som stoppar vad man skulle kunna göra. Man skulle kunna lägga ut musik precis som SVT:s tv-arkiv har Öppet arkiv.
Kanske är det så att arkivperspektivet har hamnat utanför, i en tid där nästan alla organisationer kräver effektivitet och tydlighet? Arkivhållningen är också en utmanande uppgift när all information digitaliseras.
”I arkiven finns historian”
Kulturnyheterna åkte till Riksarkivets huvudkontor och frågade: Vad är egentligen vitsen med ett arkiv? Där förvaras totalt 90 hyllmil med handlingar, från Medeltiden och framåt.
Riksantikvarie Björn Jordell förklarar vad arkiv gör för nytta:
– Det här arkivet är väldigt stort, men som för alla arkiv så kan man utgå från att det innehåller ett oändligt antal berättelser som ännu inte är berättade, om vårt land, om Sverige, om människorna som har levt här, om politiska händelser och så vidare.
– Det är här i arkiven som historian och berättelserna finns. Om vi förlorar det så förlorar vi också minnet och förmågan att orientera oss i vår samtid, säger Björn Jordell.