Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato. Det innebär att det bland annat blir straffbart att att röja en uppgift som ”kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”.
Förslaget har sedan första utredningen 2016 fått omfattande kritik. Och samtidigt som KU nu ställer sig bakom lagändringen menar tio företrädare för mediebranschen att ändringen kommer få stora konsekvenser för journalisters granskning av Sveriges internationella samarbeten.
Försetts med ”ventil”
Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, har arbetat med att bereda lagförslaget i riksdagen. Till DN säger han att det är osannolikt att journalister och publicister kommer att anklagas för utlandsspioneri och framhåller att redan existerande bestämmelser kring röjande av hemliga uppgifter sällan påverkar medier.
Han tillägger dock att han kan förstå publicisternas oro då det är svårt att veta exakt vad lagändringen kommer få för konsekvenser. Men för att skydda vissa publiceringar har förslaget försetts med en ”ventil” som anger att man inte straffas om gärningen bedöms vara ”försvarlig”.
– Det finns inte i den vanliga spionerilagen, så på så vis är det här förslaget mer generöst, säger Mikael Ruotsi.
”Begränsar yttrandefriheten”
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke menar emellertid att riksdagen inte anger nog skäl för en sådan lagändring. Enligt honom begränsar lagförslaget även yttrandefriheten och meddelarfriheten.
– Framförallt drabbar detta benägenheten och säkerheten för personer som uppdagar missförhållanden eller någonting som borde komma upp och ut i offentligheten, säger han till Kulturnyheterna.
Han tycker att är bra att ”ventilen” finns men att den är luddig då det blir upp till domstolarna att avgöra vad som ”försvarligt”.
– Att man överhuvudtaget behöver stoppa in en sådan bestämmelse visar att hela lagstiftelsen inte hör hemma i svensk grundlag.
Ida Karkiainen (S), ordförande i KU, försvarar beslutet att ställa sig bakom lagförslaget och påpekar att den inte riktar sig mot journalistisk verksamhet.
– Det är ju det regeringen försökt komma till skott med när det gäller försvarlighetsuppsåtet. Att verkligen vara tydlig med att journalistisk och granskande verksamhet ska vara möjlig och måste få finnas och ha ett skydd, säger hon till TT.
Riksdagen ska ta ställning till lagförändringen den 16 november.
Turerna kring lagförslaget
Utredningen om lagförslaget om utlandsspioneri blev klar 2017 men lämnades, efter omarbetning, som lagförslag till riksdagen först 2021.
Den förra riksdagen röstade igenom förslaget i april året därpå, då alla partier förutom Vänsterpartiet och Liberalerna röstade för förslaget. En förändring i grundlagen kräver att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan och den nyligen tillträdda regeringen väntas rösta igenom förslaget den 16 november.
När KU justerade betänkandet på torsdag 11 november inför den andra omröstningen i kammaren den 16 november, reserverade sig inte Liberalerna längre, medan V och MP, som svängt i frågan, reserverade sig.
Utlandsspioneri
Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato.
I regeringens proposition går att läsa:
”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”