Hannah Arendt var besatt av att förstå hur ondskan under förintelsen kunde uppstå. Hon myntade begreppet ”den banala ondskan”, efter att ha följt rättegången mot nazisten och SS-officeren Adolf Eichmann i Israel 1961. Arendt förvånades då över att hon inte upplevde Eichmann som ett monster under rättegången, utan som en person mån om att utföra sina plikter.

Aktuell fråga

Just nu går en kritikerrosad film om Hannah Arendt av Margarethe von Trotta på svenska biografer. Och frågan om onskan ursprung, uttryck och dess konsekvenser är ständigt aktuell.

Författaren Henrik Arnstad menar att det inte främst var hat utan ideologin om kärleken till fosterlandet som fick så många männsikor att ställa sig bakom nazismen i Tyskland. Han drar paralleller till vår samtid.

– Vi går mot det stora fascistiska århundradet. Fascismen har aldrig varit så populär i Norden som den är i dag, säger Henrik Arnstad.

Reporter i inslaget: Ditte Hammar

Klippning: Don Titelman