Ordet ”hemester” brukades flitigt i samband med restriktionerna förra sommaren. Det myntades redan under finanskrisen 2008 och kulturjournalisten Göran Everdahl var en av de som såg till att det spreds i Sverige.

– Jag läste i New York Times om vad de kallade ”staycation”. Jag tyckte det var ett roligt ord och tänkte på hur man kan översätta det. ”Hemester” är ju det uppenbara, säger Göran Everdahl.

Hemester är en sammandragning av två ord, hem och semester och liknar ord som motell, smog och infodemi, ett annat begrepp som fått ett uppsving under pandemin. Det beskriver hur desinformation med sociala mediers hjälp kan spridas över världen som ett virus.

– Det är ett väldigt populärt sätt att skapa nya ord som då blir på pricken vad som höll på att hända vid ett visst tillfälle, säger Maria Arnstad, redaktör på Språktidningen.

– Man smäller ihop det ungefär som ett teleskop, därför kallas det för teleskopord.

”Språket har ingen moral”

När det kommer till språk och nya ord tycks fantasin stor. Under det senaste året har vi hört både ”covidiot” och ”corontäna”. Men Ola Karlsson på Språkrådet ser hur språktrender kan vara flyktiga.

– Många undrar, vilka ord kommer överleva den här pandemin och jag tror ”nästan inga”, säger Ola Karlsson.

– Alla försvinner när pandemin försvinner, men vissa kan leva kvar för att våra samhälls- och levnadsvanor har förändrats.

Göran Everdahl ser ords överlevnad som ett utslag av funktion och effektivitet.

– Språket är praktiskt och har ingen moral på det sättet. Om man kan spara lite tid så kan man räkna med att ett ord överlever.