Eskilstuna-Kuriren publicerade igår en omfattande granskning av vad tidningen beskriver som propagandacentralen Granskning Sverige: en organisation som betalar människor för att anonymt ringa upp och spela in samtal med journalister och opinionsbildare. Samtalen klipps ihop och publiceras online i redigerad form för att sprida hat och misstro mot opinionsbildare och journalister.

Efter att granskningen publicerades igår har hot och hat haglat in till Eskilstuna-Kurirens redaktion, berättar chefredaktör och ansvarig utgivare Eva Burman.

– De mer eller mindre jagar oss. De ringer oavbrutet till alla delar av redaktionen, en del skriker bara rätt ut, säger hon.

Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs tidnings granskning avslöjar en noga organiserad verksamhet som styrs via en hemlig webbportal av nätverket Granskning Sverige. Lokaltidningens redaktion tog under 2016 emot ett hundratal hotfulla samtal från anonyma personer. Tidningen beskylldes bland annat för att de i enlighet med de pressetiska reglerna inte i onödan skriver ut brottsmisstänktas identitet eller etnicitet. I ett annat av de avslöjade fallen kritiserar Granskning Sverige Svenska kyrkan för att vara okristna då de viger homosexuella par.

– Syftet är helt klart att skapa en tystnadskultur. Att göra det obekvämt att bevaka frågor som rör exempelvis integration och jämställhet.

Hänger ut journalister

Typiskt för Granskning Sveriges arbetssätt är att de håller sig anonyma, men publicerar journalister och andra offentliga personer på olika plattformar. Orsaken till att de själva väljer att vara anonyma uppger de vara rädsla för att utsättas för hot och hat. Samtidigt ringer de och hotar inte bara journalister och opinionsbildare, men även växeltelefonister på lokaltidningar, berättar Eva Burman.

– Seriösa aktörer döljer inte sin identitet. Det ska finnas en ansvarig utgivare som kan stå för innehållet som publiceras, säger hon.

Den enda som framträder med namn på Granskning Sverige, är Sverigedemokraten Nina Drakfors, som uppger till Eskilstuna-Kuriren att hon lämnat organisationen i december 2016. Enligt lokaltidningen har Granskning Sverige även kopplingar till den högerpopulistiska webbsidan Fria Tider.

Vill skada trovärdighet

Eva Burman tycker att det är viktigt att tydliggöra skillnaden mellan seriös journalistik och den typen av verksamhet som exempelvis Granskning Sverige ägnar sig åt, där det primära syftet inte är att informera eller rapportera nyheter.

– Målet är att urholka trovärdigheten för medier, journalister, politiker och opinionsbildare, menar Burman.

Som ansvarig utgivare tycker hon att det är viktigt att kunna föra ett samtal med läsare och andra som vill diskutera olika publicistiska beslut. Den kontakten riskerar Granskning Sverige att skada.

– Efter att ha varit med om att bli inspelad, där samtalet förvanskas i redigeringen och publiceras på hatsidor, så blir man paranoid. Det är det tråkigaste med den här typen av verksamhet.

Hoppas på källkritik

Hon hoppas att Eskilstuna-Kurirens och Strengnäs tidnings granskning ska bidra till större medvetenhet kring skillnaderna mellan journalistik och propaganda.

– Jag hoppas på lite mer källkritik. Att fler ska ställa sig frågan om det man läser är sant. Seriösa journalister följer de pressetiska reglerna, och följer god publicistisk sed. Man ska inte förvanska det som sägs, och man ska ge en rättvisande bild. Det ska finnas en ansvarig utgivare som står för innehållet och eventuella fel.

Burman berättar att lokaltidningens granskning tagits emot väl av många.

– Jag är helt överväldigad av den kärlek som vi fått från läsare, opinionsbildare, kollegor, företag, föreningar, organisationer. Det visar att det finns ett behov av en motreaktion mot det som händer globalt, där de traditionella idéerna om jämlikhet, demokrati och yttrandefrihet är utsatta för hot.