”Den genomruttna film- och teatervärlden måste rensas upp. En mängd huvuden måste rulla.”
Expressens Maria Brander skräder inte orden i sin kritik av film- och teatervärlden efter uppropet #tystnadtagning. I sin krönika menar hon att rädslan för att förlora intäkter från profilerade manliga skådespelare är det verkliga skälet bakom den tystnad som rått fram tills nu.
Uppropet med 456 framstående kvinnliga skådespelare i Svenska Dagbladet har väckt starka reaktioner. På flera håll diskuteras nu frågan om hur sexuella trakasserier och rena övergrepp kunnat fortgå under en så lång period.
Slutet på myt om manligt geni
Erika Hallgren och Malena Rydell skriver i Svenska Dagbladet att problemen kan knytas till den svenska dyrkan av det manliga geniet:
”Kanske är den extra seglivad i Sverige, som sedan Ingmar Bergmans storhetstid romantiserat den manliga konstnärens egenheter, och nästan betraktat dessa som en del av själva konsten”.
Johan Hilton på Dagens Nyheter är inne på samma spår, och tror att uppropet vi nu ser kommer få långtgående konsekvenser för kulturbranschen – i synnerhet när det gäller att se mellan fingrarna för omhuldade teaterprofiler:
”Medier kommer att minnas den, publiken kommer att minnas den, teaterarbetare kommer att minnas den. Och varenda chef, regissör, koreograf och projektledare kommer i fortsättningen vara tvungna att se och förhålla sig till den”.
Tar över sociala medier
På Twitter har #tystnadtagning trendat sedan Svenska Dagbladets publicering under onsdagen. Bland de tusentals reaktionerna finns bland annat Vetenskapsradions Marie-Louise Kristola:
– Det här är bland det jävligaste jag läst i hela #metoo kampanjen hittills. Blir alldeles matt…
– Nu blåser förändringens vindar, skriver debattören och idrottsprofilen Linnéa Claeson.
Även konstnären Elisabet Ohlson Wallin ser uppropet som en historisk händelse:
– Det som nu händer med #tystnadtagning är historia. Dags att rensa ut bland cheferna. Ut med de ”blinda” in med det moderna. Strindberg är död!
– Nolltolerans på våra arbetsplatser!, skriver artisten Lisa Nilsson.