Kultur

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Idéhistorikern: ”2000-talet domineras av dystopiska föreställningar”

Publicerad

Framtiden har en historia. Det menar idéhistorikern Henrik Brissman som i sin nya bok undersöker hur våra framtidsvisioner har förändrats i takt med samhället – från antiken till i dag. Och det verkar som att vi har blivit mer pessimistiska. 

Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I nya boken Framtidens historia, som utgår ifrån en kurs som hålls vid institutionen för kulturvetenskaper, undersöker han hur tänkandet kring framtiden har förändrats i historien.  

– Det tycks finnas ett outtömligt behov hos mänskligheten att tänka, fundera och drömma kring framtiden och ett alternativt samhälle som kan växa fram, säger Henrik Brissman.   

Vill planera framtiden   

Under antiken uppfattade människor världen som övernaturlig. Gudar och magiska krafter hade en intention som profeter och orakel försökte uttolka. Sedan den vetenskapliga revolutionen kring 1600-talet har istället människan hamnat i centrum. Utifrån beprövad erfarenhet ansågs människan kunna kontrollera och planera sin framtid.   

– Framstegstanken växer fram under 1700-talet och förknippas med framtidsbilder. Vår tro på framsteget har gett materiella landvinningar och teknisk utveckling, men också miljöförstöring och framtagandet av kärnvapen, säger Henrik Brissman. 

De som hade tid och möjlighet att utforma idéer kring framtiden var länge personer ur de övre samhällsklasserna.  

– Det är först med 1800-talets folkrörelser och demokratiseringsprojekt som allt fler människor får råd och tid att tänka kring framtiden. Tidigare var nog många människors framtidsbilder att klara livhanken och se till så att barnen får mat. Man förväntade sig inte att barnen skulle göra något annat i livet än sina föräldrar, säger Henrik Brissman.   

I dag dominerar dystopier   

Under 1900-talet har vi fått en ökad tilltro till experter och i dag finns många trendanalytiker inom till exempel ekonomi, mode och politik som spår framtiden åt oss i sina prognoser. Samtidigt har vi blivit mer pessimistiska vad gäller vår tro på framtiden, menar Henrik Brissman. 

– 2000-talet domineras av dystopiska föreställningar, i skuggan av klimatkrisen men också energikris, ekonomisk kris, ökad rasism och främlingsfientlighet, att olika grupper håller sig med olika alternativa sanningar försvårar också etablerandet av gemensamma föreställningar om hur världen fungerar och vilken framtid vi strävar mot, säger Henrik Brissman.   

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.