En arbetsdag har gått sedan kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den nya Litteraturutredningen på bokmässan i förmiddags. Mellan seminarier och mingel har bokbranschen alltså haft tid att åtminstone bläddra i den flera hundra sidor tjocka utredningen.
En av dem som är positiv till vad han sett vid en första anblick är Författarförbundets ordförande, Gunnar Ardelius. Han säger till Kulturnyheterna att utredningen är ambitiös och gedigen, och tror att den kommer att vara till stor nytta framöver. Samtidigt menar han att utredningen missar en central faktor: upphovsmännens roll.
– Jag saknade upphovsmännens perspektiv. Utredningen är ganska konkret när det gäller läsfrämjande, men jag hadegärna sett fler konkreta förslag på hur vi upphovsmän ska försörja oss. Upphovsmännenhar en väldigt central roll i kretsloppet, och investerar man inte pengar där harvi inte tid att skriva. Då finns inga böcker att läsfrämja med eller förbokmarknaden att sälja, säger han.
”Inte bara transparent för politiker”
Att modernisera biblioteksersättningen, som utredningen också talar om, tycker Gunnar Ardelius är positivt. Men även här vill han peka på att det
– Det är viktigt att ett nytt regelverk är transparent även för upphovsmännen, inte bara förpolitikerna. Vi vill se en tydlig koppling mellan att vi får ersättning för våraböcker på biblioteken. Det är våra pengar, helt enkelt. Det är inget bidrag.Det är för att våra böcker lånas ut. Där är det viktigt att se denkopplingen, säger han.
I likhet med Författarförbundet är även Svenska Bokhandlareföreningen i grunden positiv till utredningens slutsatser.
– Det är glädjande att se att litteraturutredningen slår fast bokhandelns betydelse för att främja läsandet i Sverige. Förslagen i rapporten överensstämmer också väl med Bokhandlareföreningens nya program för framtidens svenska bokhandel, där verksamhetsutveckling och innovation står i centrum, säger branschföreningens vd Anna Wrangel i ett pressmeddelande.