Litteraturlistan togs fram 2004 på uppdrag av den då borgerliga regeringen och har varit hett omdiskuterad sedan den infördes.

Fjorton författare finns med och landets gymnasieelever ska ha läst minst en text av varje författare innan de tar examen.

Efter att en student återigen kritiserade kanonen i tidningen Politiken i oktober har debatten blossat upp på nytt.

Många danskar har tröttnat på att Karen Blixen är den enda kvinnan på listan.

– Vi saknar massor med viktiga författare. Det finns en lång rad kvinnor som är på samma nivå som de män som är med på listan, säger Mischa Sloth Carlsen.

Saknar Ditlevsen och Brøgger

Dansklärarförbundet har tagit fram en rad förslag på författare som de tycker borde få plats. På listan finns den tidigare Nobelpristippade poeten Inger Christensen, hyllade Tove Ditlevsen, Amalie Skram och Leonora Christina Ulfeldt

– Det handlar om att ge eleverna kvalitetslitteratur och kunskap i litteraturhistoria. De här författarna fungerar som förebilder och väcker läslust, säger Mischa Sloth Carlsen.

Regeringen stretar emot

Dansklärarföreningen har startat en namninsamling för att skrota eller uppdatera litteraturlistan.

Man vädjar till den socialdemokratiska barn- och utbildningsministern Pernille Rosenkrantz-Theil – som än så länge har avfärdat kraven.

”De utvalda författarna ger värdefulla vittnesmål om de historiska vägar som tagit oss fram dit där vi är idag”, skriver ministern i ett brev till föreningen.

Pernille Rosenkrantz-Theil vill behålla litteraturlistan i sin nuvarande form, men att det inte finns någonting som hindrar gymnasielärarna att lägga till fler författare i sin egen undervisning.

”Tydlig signal”

Men det är svårt att hinna med, säger Dansklärarförbundets Mischa Sloth Carlsen. Dessutom är symbolvärdet med en litteraturkanon starkt.

– Det är tydlig signal till lärarna om vad som bör läsas. Vi undrar varför ministern inte vill lyssna på lärarna och eleverna. Vi är många som undrar över det här.