De drygt 200 museer som ingår i Riksförbundet Sveriges museer finansieras i snitt till 65 procent med offentliga medel. Men det är en andel som sjunker, konstaterar förbundets generalsekreterare Mats Persson.

– Det gör att donationer och sponsring har blivit allt viktigare, säger han.

Frågan om hur museerna ska finansieras i framtiden debatterades under onsdagen på ett seminarium i Visby. Och med i diskussionen fanns museer med radikalt olika finansieringar, som Millesgården med stora krav på att dra in kapital via framgånsrika utställningar och Nationalmuseum med en stor offentlig finansiering.

”Bara vara ett stort konstmagasin”

Men trots det stora statliga stödet till Nationalmuseum framhåller museets överintendent Berndt Arell (som förövrigt uppmärksammades i samband med ett sponsoravtal med BMW tidigare i vår) att de pengarna inte skulle räcka långt.

– Utan extern finansiering skulle vi bara vara ett stort konstmagasin, säger han och tillägger att de får stor hjälp via sin vänförening.

Och då handlar det om privata aktörer som donerar redan beskattade pengar, säger Berndt Arell.

– Det finns inga skatteavdrag här som i USA, så det kostar mer att donera.

Inte kulturdepartementets frågor

För att underlätta för museernas så vill Nationalmuseum gärna se att reglerna för donationer och sponsring görs om för att underlätta ett större pengainflöde den vägen. Ulf Dernevik (MP), politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, säger till Kulturnyheterna att de här frågorna inte ligger på Kulturdepartementet, men att man följer dem.

Ulf Dernevik konstaterar vidare att regeringen i stort för närvarande inte har något arbete igång som syftar till att förändra regelverket kring donationer eller kultursponsring.