Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Idéhistorikern Henrik Bachner och Petra Mårselius från Forum för levande historia går in på problematiken kring antisemitismen och hur dess spridning numera sker på sociala medier med hjälp av hög uppsatta kändisar och politiska figurer som delar konspirationsteorier. Foto: SVT

Internationella minnesdagen för Förintelsen uppmärksammas

Uppdaterad
Publicerad

I dag, den 27 januari, uppmärksammas den internationella minnesdagen för Förintelsen för att hedra de som föll offer för Nazitysklands folkmord under andra världskriget.

– Dagen är till för att stanna upp en stund och minnas och hedra offren samt de liv som aldrig blev till, säger Petra Mårselius på Forum för levande historia.

Förintelsens minnesdag uppmärksammas varje år den 27 januari, det datum då förintelselägret Auschwitz-Birkenau, som drevs av Nazityskland i det ockuperade Polen under andra världskriget, befriades.

Sex miljoner

Cirka sex miljoner judar dog i förintelsen, men även romer och polacker utsattes för folkmord. Dessutom förföljdes, fängslades och dödades tusentals andra människor, bland annat funktionsnedsatta och homosexuella.

– Dagen är till för att stanna upp en stund och minnas och hedra offren samt de liv som aldrig blev till, säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, i SVT:s Morgonstudion.

– Det här påverkar oss än i dag och det är viktigt att dra lärdom av det som hände. Hur kunde förintelsen ske? Vilka processer var det som ledde fram till denna katastrofen? fortsätter hon.

Antisemitismen är närvande än i dag. Det menar Henrik Bachner, idéhistoriker med inriktning på frågor om antisemitism. Hör honom och Petra Mårselius berätta hur antisemitismen fortsätter sprida sig i dagens samhälle i spelaren ovan.

Fakta: Förintelsen

Under Förintelsen, Nazitysklands massmord 1939–1945, dödadesomkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av demgasades ihjäl, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.

Också fyratill fem miljoner icke-judar – politiska motståndare, polacker,ryssar, romer, homosexuella och psykiskt sjuka – mördades avnazisterna.

Största delen av offren krävdes under åren 1941–1945,sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de två ländernahamnat i krig, med perioden februari 1942 till april 1943 somkulmen.

I Auschwitz, det tyska namnet på staden Oswiecim i södraPolen, byggdes det största och mest omtalade nazistiskakoncentrations- och utrotningslägret under andra världskriget. Ijanuari 1945 fanns det omkring 730 koncentrationsläger ochsatellitläger i olika former.

Den internationella minnesdagen förFörintelsens offer uppmärksammas den 27 januari varje år. Det varden 27 januari 1945 som fångarna i förintelselägretAuschwitz-Birkenau befriades.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.