Kim Hyesoon är litteraturprofessor och en av Sydkoreas främsta poeter. Känd för sin groteska och humoristiska skildring av ett land med en lång historia av ockupation och exploatering. Först av diktaturen, och nu av USA och den globala kapitalismen. En verklighet som satt står prägel på Kim Hyesoons diktande.

”Jag pekar på en annan värld”

I dikten ”I'm OK, I'm Pig” blir hon de masslaktade svinen. I essä-boken ”Princess Abandoned” liknar Kim Hyesoon konstnären vid den övergivna prinsessa som lämnas att dö i en koreansk folksaga.

– Att leva som poet innebär att jag blir vittne till hur jag själv bleknar bort. Som poet lever jag alltid i sorg, oro och ensamhet. Det är vad det innebär att leva i Sydkorea, säger Hyesoon.

När alla tycks vara bländade av storkapitalet väljer hon att rikta strålkastarna mot det mörka och absurda, komiskt och skräckinjagande på samma gång.

– Istället för att vara en strålkastare i konsumtionssamhället är vi en eldflugas glöd i nattens mörker. Det är det jag vill förmedla till mina läsare. Jag pekar på en annan värld.

Protesterar mot patriarkatet

Med sin gurleska poesi vill Kim Hyesoon också protestera mot rådande ordning, mot patriarkatet.

– Som kvinna och som poet bär man på många olika personligheter. Flicka, tant, prostituerad, nunna, mor – alla finns de inom mig. Men för att kunna leva i Korea krävs att man har en tydlig identitet. Jag är kvinnlig professor, äldre kvinna och mor och det måste synas på mig.

– För att uttrycka min protest mot hur groteskt detta är måste jag överskrida gränser och bryta mot normerna.

Diktaturregimen tystar poeterna

Som samhällsmedlem är jag obetydlig, menar Kim Hyesoon. Det är genom poesi som hon kan kanalisera sina tankar om det som sker omkring henne. Men medger samtidigt att poesins ställning i Korea har bleknat.

– Under diktaturregimen kunde vi uttrycka konkreta protester men nu gör vi ingenting, vilket i sig har en poäng. Vi förblir osynliga men förmedlar samtidigt en ny stämning och en ny känsla.