I parlamentsvalet fick mitten-vänster-oppositionen, ledd av Donald Tusk, närmare 54 procent av rösterna. Det innebär en majoritet i underhuset.
Tusk beskrivs som liberal och EU-vänlig. Han vill bland annat göra upp med korruptionen, återinföra självständiga domstolar och säkra public service oberoende.
– Valet var historiskt eftersom vi levde i ett land där regeringen verkade på gränsen till en auktoritär makt, säger Dorota Nygren.
”Hade en politisk agenda”
Under PIS regeringstid ökade regeringen sin kontroll över landets public service-medier. Statliga bolag fick köpa upp majoriteten av landets regionala tidningar och en lag från 2016 gav regeringen rätt att sparka chefer inom public service.
– Regeringen hade en politisk agenda med media och ville ha en egen kanal, säger Dorota Nygren.
Hon arbetar nu på Polityka Insight som bevakar polsk ekonomi och politik, men har tidigare arbetat flera år inom public service. Hon slutade där 2017 efter en rättstvist med sin arbetsgivare, då hon ansåg att det fanns politiska påtryckningar på henne som journalist.
”Förlorat en generation journalister”
Under PIS styre lämnade flera journalister public service, medan andra stannade och anpassade sig.
– Lag och rättvisa gjorde så att vi förlorade en hel generation journalister, säger Dorota Nygren.
Hon är försiktigt hoppfull inför framtiden men pekar på flera utmaningar för Tusk. PIS-presidenten Andrzej Duda har vetorätt och kan stoppa regeringens reformer. PIS införde också ett system där politiker utser ledamöter till styrelserna av public service.
Under onsdagen sparkade den nya regeringen ledningarna för de statliga mediebolagen.
– Det viktigaste är att den nya regeringen håller sitt löfte och antar en ny public service-lag och inte bara byter ut människor i ledningen, utan gör en djup reform av public service, säger Dorota Nygren.
Pressfriheten i polen
Kommunisttidens censurlagar och kontrollmyndigheter är avskaffade och tryckfriheten är garanterad i författningen, men mediernas villkor har påverkats av en utveckling som kallas ”repolonisering”. Det innebär att medieföretag har fått polska ägare efter att under många år ha ägts av utländska mediekoncerner.
Som regeringsparti drev Lag och rättvisa igenom en ny medielag 2015 som väckte upprördhet. Lagen gav finansministern rätt att avskeda alla högre chefer i public service-bolagen. Partiet sade sig vilja omforma de statliga etermedierna samt nyhetsbyrån PAP till ”nationella kulturinstitutioner”. Lagen fördömdes av pressfrihetsorganisationer och ledde till att Polen rasade från plats 20 år 2015 till 49 år 2016 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. 2023 var placeringen 57 av 180.
Även en lag från 2016 som ger underrättelsetjänst och polis ökade befogenheter att samla in uppgifter från internet har kritiserats. Jurister och inhemska organisationer befarar att källskyddad information ska kunna missbrukas.
EU har vid flera tillfällen kritiserat läget för pressfriheten i landet och regeringens utökade kontroll över oberoende medier.
2021 stoppade landets president Andrzej Duda en kontroversiell och omdiskuterad medielag som röstats igenom i parlamentet. Medielagen syftade till att skärpa reglerna för utländskt ägarskap av polska medier. Den har beskrivits både som ett angrepp på fria medier och som ett sätt att stoppa rysk och kinesisk informationspåverkan.
Källa: Utrikespolitiska institutet, Europaparlamentet, SVT
