Ulrika Hyllert, vice ordförande för Journalistförbundet. Foto: Journalistförbundet/TT

Vad är skillnaden mellan en journalist och en tyckare på nätet?

Uppdaterad
Publicerad

Deplatforming innebär att man via nätet aktivt arbetar för att beröva någon sin plattform, till exempel genom att uppmana en arbetsgivare att avskeda någon. Samtidigt kan även journalistiska granskningar leda till att någon förlorar sitt jobb. Så vad är egentligen skillnaden mellan en journalist och en tyckare på nätet?

– Visst finns det de som förlorar jobbet till följd av en journalistisk granskning, men där finns en grund som bygger på fakta, säger Ulrika Hyllert, vice ordförande för Journalistförbundet.

Sociala medier gör det möjligt för fler att göra sina röster hörda och debattera med meningsmotståndare. Samtidigt har strategierna för att tysta sina kritiker blivit allt mer avancerade och gett upphov till det som kallas deplatforming.

Deplatforming innebär att någon via nätet aktivt arbetar för att beröva någon sin plattform, till exempel genom att uppmana arbetsgivare att avskeda någon.

Drev på sociala medier

– Att obekväma åsikter debatteras är nyttigt för yttrandefriheten, men det får inte vara så att människor tystas eller blir av med jobb och uppdrag på grund av att man har en viss åsikt, säger Ulrika Hyllert, vice ordförande för Journalistförbundet.

Alla sidor måste få höras

Något annat som Ulrika Hyllert ser som problematiskt är att många inte vet skillnaden mellan en tyckare och en journalist på nätet.

– Som journalist ingår du i en redaktion, har en ansvarig utgivare och måste förhålla dig till våra pressetiska regler. Det du skriver ska vara sant, du får inte förfalska eller förvanska. Journalister har också som utgångspunkt att inte orsaka en intervjuperson mer skada än vad som är nödvändigt, förklarar hon.

De pressetiska reglerna handlar om att upprätthålla journalistkårens yrkesetik, bland annat ska en journalist låta flera sidor av historien komma fram, rapportera utan att ta ställning och använda sig av flera oberoende källor.

– Är du en annan typ av tyckare har du inga sådana krav på dig, du kan driva en tes baserat på tyckande och känslor. Visst finns det de som förlorar uppdrag och jobb till följd av en journalistisk granskning, men där finns en grund som bygger på fakta, säger Ulrika Hyllert.

De nya spelreglerna på sociala medier ställer inte bara krav på opinionsbildare, de innebär också att man i större utsträckning behöver ägna sig åt källkritik, menar Ulrika Hyllert.

Måste fundera över sin moraliska kompass

– Alla har ett ansvar för att se till att vi har ett debattklimat som fungerar. Som användare måste man ägna sig åt källkritik och faktakoll. Som opinionsbildare måste man fundera på sin roll, sitt inflytande och på sin moraliska kompass. Jag hoppas att en diskussion om det kan uppstå inom den gruppen som berörs.

– Att vi ser att allt fler vill påverka är i grunden positivt, problematiken ligger i om det sker på bekostnad av en enskild person, säger Ulrika Hyllert.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Drev på sociala medier

Mer i ämnet