Kultur

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Därför kommer Verifiera överklaga domstolens beslut. Hör styrelseordförande Gunnar Axén i klippet. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT/SVT

Kammarrätten fastställer Verifiera-domen – får inte sälja uppgifter om psykisk hälsa

Uppdaterad
Publicerad

I februari meddelade förvaltningsdomstolen att rättsdatabasen Verifiera inte har rätt att sälja uppgifter som innehåller känsliga uppgifter om missbruksvård och psykiatrisk tvångsvård. Nu går nästa instans på samma linje.

Kammarrätten instämmer med förvaltningsrätten och skriver att Verifiera behandlat personuppgifter på ett otillåtet sätt – trots att man likt medier har utgivningsbevis. Det handlar alltså om särskilt känsliga personuppgifter om hälsa, som t ex om man har undergått psykiatrisk tvångsvård.

”Kammarrätten instämmer i underinstansernas bedömning att denna personuppgiftsbehandling inte kan anses ske för journalistiska ändamål”, står det i domen.

Gunnar Axén, styrelseordförande för Verifiera skriver till Kulturnyheterna att han kommer att överklaga domen.

”Yttrandefriheten är för viktig för att kunna inskränkas av ett enkelt myndighetsbeslut”, uppger han.

Myndigheten i fråga är Integritetsskyddsmyndigheten, som först agerade mot Verifiera.

Vad är bakgrunden?

Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, tillåter var och en att begära ut domar, som är offentliga handlingar. Men enligt dataskyddslagen GDPR är det olagligt att föra databas över känsliga personuppgifter, som till exempel Verifiera gör.

Ett undantag finns dock för journalistisk verksamhet och Verifiera har ansökt om ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, vilket har gett bolaget rätt att verka som ett medieföretag.

Men nu slår alltså även kammarrätten fast att den del av Verifieras verksamhet som låter arbetsgivare söka på domar med känsliga uppgifter inte kan anses vara journalistik.

Sökte 444 jobb

SVT har tidigare talat med ”Johan” vars beslut om tvångsvård förekommer i Verifieras databas och under en period sökte 400 jobb utan framgång.

– Jag sökte 444 jobb. Först var de positiva och sen på slutet så försvann man ur processen, det tvärvände liksom.

Två lagar ställs mot varandra

Slitningen mellan YGL och GDPR har lett till att EU-kommissionen skrivit kritiska brev till regeringen. Ett liknande mål på sajten MrKoll var planerat att avgöras i tingsrätten, men ställdes in sedan parterna förlikats. I maj 2021 röstade riksdagen ner en regeringsproposition om att begränsa rättsdatabaserna.

Så fungerar frivilligt grundlagsskydd

Enligt dataskyddsförordningen GDPR får man inte uppföra register eller databaser med personuppgifter, men undantag görs för journalistiska ändamål.

Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt ansöka om utgivningsbevis och få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.

Det betyder att sajter som Verifiera, Lexbase och Mr Kolls verksamhet har grundlagsskydd på samma sätt som medieföretag och kan göra offentliga handlingar, som t ex brottmålsdomar lättsökta för en bred allmänhet.

IMY menar dock att YGL:s 1 kapitel § 20 inte hindrar ett förbud mot att offentliggöra uppgifter om hälsa, sexualliv, sexuella läggning om uppgifterna har samlats in på ett sätt som gör dem möjliga att söka eller sammanställa.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.