När Byung-Chul Han talar om eros, om den erotiska känslan och kraften, menar han något mer och vidare än bara vår längtan efter att ligga med varandra. Snarare handlar det om vår vilja och förmåga att komma nära en annan, i vilken form eller relationstyp som helst.

Och den förmågan är, menar han, allvarligt underminerad av den senkapitalistiska världens sätt att fungera.

Centralt i Byung-Chul Hans resonemang är att han menar att vi gått från ett kontrollsamhälle till ett prestationssamhälle. Istället för formas av olika kontrollerande överheter, präglas våra liv av prestationskrav som vi själva upprätthåller.

Friheten från auktoriteter och stämpelklockor använder vi till att sätta en enastående press på oss själva.

Prestationsförmågan i centrum

Allting i våra liv tenderar vi att uppfatta som ett resultat av vår prestationsförmåga. Inte bara i arbetslivet, i produktionen, utan minst lika mycket i fråga om hur lyckliga vi är hur mycket kärlek vi har i våra liv.

Och när vi alltmer fokuserar på den egna prestationen – på vad man duger till, vad man förmår – blir vi alltmer upptagna av oss själva. Den senkapitalistiske, uppkopplade och rastlöse medborgare Byung-Chul Han skriver om har utvecklat en narcissistisk själ, man har svårt att skilja på sig själv och omvärlden. Allting vi upplever är ju ändå ett resultat av den egna prestationen, den egna kompetensen att vara människa. Vi drunknar i oss själva.

Kärleken, däremot, kräver att det finns en annan, någon som inte är jag och som jag inte har kontroll över.

”Eros rycker ut subjektet ur sig självt och kastar det mot den andre”, skriver Byung-Chul Han med en av sina karaktäriskt både poetiska och liksom muntert halsbrytande formuleringar.

Befrias från vår självupptagenhet

Den kärlek Byung-Chul Han talar om är en befriande kraft, som låter oss slippa ut ur oss själva för att tumla runt med en annan i okänd terräng. Det är den som gör att vi befrias från vår självupptagenhet, från vår kontroll och prestation.

Men när vi formas till att se allt som vår egen prestation kommer själva begreppet om en annan att urholkas och kärleken blir bara en spegel för vår framgång, eller brist på den.

Byung-Chul Han är filosof till yrket. Han skriver kompakt och utan att be om ursäkt för att vissa resonemang är komplicerade. Liksom de två föregående essäerna i serien, ”Trötthetssamhället” och ”I svärmen”, är ”Eros agoni” en kort liten bok.

Läs som poesi

Det är bara 64 sidor men man har ändå att göra med läsningen. Man läser den som poesi: några meningar i taget, tänker efter, kommer med invändningar, kanske googlar upp en referens – så läser man vidare en bit till. Jag tycker att det är både utmanande och direkt roligt.