• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Katarina Taikon, Rosa Taikon och Hans Caldaras Foto: TT

”Katarina hade kreverat”

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått 50 år sedan Katarina Taikon började kämpa för romers rättigheter. Hon gjorde det tillsammans med bland andra musikern Hans Caldaras och sin syster, Rosa Taikon. De kämpar fortfarande.

”Katarina hade kreverat”, säger Caldaras.

”Vi vet, och ingen ska säga att vi inte vet, att dessa människor är förföljda på grund av sin härkomst. De är förvägrade skolor, bostäder och arbete. Vi måste fatta detta! Det är er plikt att begripa!”

Så talade författaren och människorättsaktivisten Katarina Taikon, och så börjar filmen om henne, ”Taikon”. Fritt baserad på Lawen Mohtadis bok ”Den dag jag blir fri”. I dag har den premiär.

Polisens romregister

”Hade kreverat”

Född i ett tält på 30-talet. Uppvuxen på lägerplatser och på barnhem, utan skoltid. Tvångsbortgift och frigjord. Sedan skådespelare, debattör och författare av boken ”Zigenerska”, och de självbiografiska barnböckerna om Katitzi.

Med i demonstrationerna, mötena med regeringsrepresentanter och debatten för romers rättigheter till utbildning och bostad, fanns bland annat musikern Hans Caldaras. Ofta vid Katarinas sida.

Han ägnar, trots att det gått femtio år sedan de svartvita bilderna av demonstrationstågen spelades in, sin samtid åt precis samma rättighetsfrågor.

– Filmen är så aktuell som den kan vara. Jag var på ett möta med Alice Bah Kuhnke på regeringskansliet för några dagar sedan, och på ett sätt är jag glad att Katarina inte finns i dag. För hon hade kreverat, säger han.

”Ältar samma frågor”

Den 24 oktober har Hans Caldaras fått audiens hos påven i Rom för att tala om EU-migranter, och kampen för romers rättigheter.

Filmen om Katarina Taikon manifesterar mer än någonting annat den kampen, menar han.

– Jag har hållit på i femtio år och ältat samma frågor. Det är sorgligt, men jag känner att jag måste göra det. Det finns fortfarande en dolt diskriminering, rasism och fientlighet i det här landet, som gör romer eftersatta. De ha inte samma möjligheter som övriga samhället.

”Väntade oss en ursäkt”

Hans Caldaras beskriver frågan om romers rättigheter som synlig i vågor.

När en vitbok om romernas historia presenteras av regeringen med före detta integrationsminister Erik Ullenhag (FP). När ett olagligt romregister med 4.000 namn, upprättas av polisen. När EU-migranterna i landets städer utsätts för hatbrott eller när att släppa eller att inte släppa slantar i pappmuggar är föremål för etisk diskussion.

– Jag har en känsla av att den där vitboken aldrig fick den respons och reaktion vi väntade oss. Vi väntade oss en offentlig ursäkt, för att maktapparaten i Sverige långt in på 60-talet tänkte att man kunde behandla romer som parior. Att de kunde leva där de levde, i sina tält och sina husvagnar, säger Hans Caldaras.

Nu ser han tältlägren där dagens EU-migranter lever.

– Att man låter människor ligga ute under bar himmel, utan möjligheter att sköta sin hygien, och sedan lägger skulden på romerna. Det är fruktansvärt. En skam för Europa.

”Offrade sitt liv”

Rosa Taikon, silversmed, aktivist och syster till Katarina, är trött på att svara på samma frågor. Hon har gjort det i femtio år. 

– Vad man än säger, lindar journalisterna in de viktiga. Det är knappast någon som talar det klarspråk jag gör när jag när det handlar om fördomar och rasism. Men de lindar in det viktiga i så många ord att innehållet försvinner, säger hon.

Kanske är frågorna desamma för att skillnaderna är små.

– Filmen behöver visas i allra högsta grad. Det är ingenting särskilt som har hänt, fast att Katarina offrade sitt liv. Hon jobbade i tjugo år och låg i koma i fjorton när hennes hjärta stannade.

”Förstår du hur det känns?”

Vad är det som har hänt? Frågar sig Rosa Taikon.

– Jo, man går i dag ut och registrerar tvååringar i ett kriminellt brottsregister, varför gör man det? Bara för att de är romer. Tycker du att det låter bra? Och när jag pratar med Erik Ullenhag så frågar han vem han ska vända sig till för att tala om romer. Vänd dig till romerna själva. Det är vi som har bott i tält och i husvagn. Vi har haft nog av förståsigpåare, av uppslagsverk som säger att ”zigenare är ett mörkt folk med svarta, stirrande ögon, obenägna till hårt arbete. Deras främsta inkomstkälla är baserad på stöld, tiggeri och spådom”.

Rosa Taikon refererar till 40-talets uppslagsdefinition.

– Men i dag skriver Illustrerad vetenskap att ”romerna är en paria på Europas kropp”.

Publiceringen i magasinet från 2001 JK-anmäldes för hets mot folkgrupp, men inget åtal väcktes.

– Förstår du hur det känns? Jag är upprörd, för jag har behövt upprepa det här gång på gång, säger Rosa Taikon.

Hoppas politikerna ser filmen

Skånepolisens register över 4.000 svenska romer avslöjades i Dagens Nyheter på hösten 2013. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) slog fast att registret var olagligt, och JO pekade ut sex personer som skyldiga till att registret skapats. Men ingen enskild person befanns vara straffrättsligt skyldig.

Rosa Taikon är kritisk till att flera av de kritiserade poliserna jobbar kvar. Bland andra chefen för Skånepolisen när registret upprättades 2009, som senare blev både länspolismästare och högt uppsatt chef inom rikspolisen.

– Nästa gång du vill prata med mig kanske jag sitter i fängelse, vill du veta varför? Nu går jag ut och anklagar rikspolischefen Dan Eliasson för att ha ljugit. Han säger att han ber om ursäkt, och att de som skapade registret skulle avsättas, men de har fått större befogenheter, säger hon.

Hans Caldaras önskar att filmen om Katarina Taikon, om hennes syster Rosa och om honom själv inte skulle behövas. Men nu är det så.

– Jag hoppas att våra politiker, våra förtroendevalda som sitter i regering, riksdag och ute i kommunerna ser den, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Polisens romregister

Mer i ämnet