Norska Maja Lunde släppte sin andra klimatroman i maj. Den heter Blå och handlar om ett Europa där sötvatten har blivit en bristvara. Uttorkade skogar eldhärjas och läger har upprättats för klimatflyktingar på kontinenten. Solen gassar och luften är tung att andas. Det är år 2041.

Sedan boken släpptes har tre rekordvarma månader passerat. Skördarna är sämre än på decennier och temperaturerna så höga att de måste jämföras med rekordnoteringar 100 år tillbaka i tiden. I Portugal och Spanien väntas 50 plusgrader till helgen och människor varnas för att vistas utomhus.

Maja Lunde lever i sin egen roman. 

– Det är så massivt och så överraskande, säger hon.

– Jag gjorde mycket research när jag skrev Blå och tog bland annat hjälp av en norsk hydrolog. Varken hon eller jag trodde att vi skulle uppleva det här klimatet i Skandinavien så snart. Jag förlade handlingen till södra Europa för att risken att drabbas av en sådan här torka är större där. Nu känns det som att jag lever i min egen bok, fast i Norge.

”Kommer att drabba oss hårt och snabbt”

I sin research till boken kom Maja Lunde i kontakt med teorier om fler kalla vintrar och värmeböljande somrar i framtidens Norden.

– Jag tänkte när jag skrev Blå att jag lät den utspela sig för nära i tid när jag beskrev år 2041. Nu funderar jag på om jag har placerat den för långt fram, säger hon.

Maja Lundes romandebut Binas historia väckte stor uppmärksamhet när den släpptes 2015. Precis som Blå utspelar den sig delvis i framtiden – när bisamhällen har slagits ut och drabbat det ekologiska systemet hårt. Någonting forskare varnat för kan hända på riktigt.

Under sommaren har oroliga läsare hört av sig om Blå. De har läst en dystopisk klimatroman skrämmande nära verkligheten. Nu skriver Maja Lunde på bok nummer tre.

– Ingen kan se in i framtiden men den här sommaren är ytterligare ett bevis på att klimatförändringarna kommer att vara stora och drabba oss hårt och snabbt. Kanske på ett annat sätt än vad vi hade förställt oss. Det som är positivt med det här är att jag får lust att bidra mer, göra någonting, säger hon.