En krisande bransch som står inför stora utmaningar, men också stora möjligheter. Så kan man sammanfatta medieutredningens nya delbetänkande, en analys som ska utgöra grunden för nästa års förslag till hur svensk mediepolitik ska se ut i framtiden.

I sitt kapitel om branschens framtid är tonerna dystra. Papperstidningarna är döende och kommer försvinna gradvis under de närmsta tio åren. Aftonbladet lägger ned printutgåvan 2017 och Expressen 2023, enligt rapporten, och i tre av fyra framtidsscenarion har journalist som yrke försvunnit helt innan 2025, om inte stora förändringar görs.

Överdrivet om tidningsdöden

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson instämmer i bilden av att branschen är hårt pressad, men tror inte att omställningen kommer att ske fullt så snabbt.

– Jag har gått igenom utredningen och tycker att den i stora delar ger en korrekt bild av branschen, men det känns väl spekulativt att räkna på att Aftonbladets papperstidning kan sluta ges ut redan 2017. Samtidigt finns det mycket bra, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Inte heller Jeanette Gustafsdotter, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, tror att papperstidningar är borta 2025.

– Jag tror att papperstidningar kommer att fortsätta vara viktiga även för de som är unga idag. Jag tror att det blir en blandning av papper och digitalt, och det kommer ta lång tid innan vi ser något annat, säger hon till Kulturnyheterna.

Tveksamhet till ”medieborgare”

Gustafsdotter är desto mer bekymrad över förslagen på ett nytt presstöd. Medieutredningen pekar på att detta borde baseras på kvalitativt innehåll, i stället för som idag där upplagan styr.

Samtidigt öppnar man för att inte bara traditionella medier ska kunna ges stöd, utan även vad rapporten kallar för ”medieborgare”, människor som bloggar och skriver egna nyheter i sociala medier utan att vara journalister. En grupp som enligt utredningen kan få en allt större roll i medielandskapet.

– Det är klart att det finns en oro. Här börjar man diskutera om att vem som helst ska kunna få presstöd och kunna betraktas som journalist. Det tror jag är en farlig väg att gå, säger Jeanette Gustafsdotter.

Positiva sidor finns

Men allt är inte orosmoment. Thomas Mattson är till exempel positiv till att utredningen ställer frågan om en ansvarig utgivare ska ha juridiskt ansvar för allt en tidning skrivit någonsin, eller för det som har skrivits under dennes ämbetsperiod. En fråga som får allt större betydelse i det digitala landskapet, där artiklar får ”evigt liv”.

Han är också positiv till att medieutredningen anser att det behövs mer studier på hur public service påverkar de kommersiella medierna. Detta efter att Myndigheten för radio och tv konstaterat att public service ”inte uppenbart hindrar konkurrerande medier” tidigare i år.

– Utredningen skriver rent ut att den rapporten bara ska läsas som ”aktörernas åsikter” och att man följaktligen alltså inte kan dra slutsatsen att public service-bolagens agerande inte bör diskuteras vidare, säger Thomas Mattsson.