RuPauls Drag Race startade 2009 och går nu in på sin nionde säsong. Sedan starten har serien ökat i popularitet och i år deltar världstjärnan Lady Gaga i juryn. Dokusåpan beskrivs som en blandning mellan Top Model och Project Runway, och deltagarna tävlar om titeln ”The next drag superstar”.

Vid en första anblick kan dragshow framstå som ren underhållning, men fenomenet har både hyllats för konstnärliga kvalitéer och kritiserats för att förstärka kvinnliga stereotyper. För svenska dragshowartisten Adam Risberg, alias Admira Thunderpussy, är syftet inte att uppfattas som kvinna.  

– Många tror att jag bara vill se ut som en snygg tjej, men det är ju hur tråkigt som helst! För mig är drag en förlängning av genusuttryck, det ska vara storartat. Ju mer smink och hår och ju högre klackar, desto bättre!

Hantverk och scenkonst

Adam Risbergs karriär började med en vilja att stå på scen och ett intresse för scenkostym och smink. Han genomförde sin första dragshow för fem år sedan när han fortfarande gick på gymnasiet, och efter det började jobbförfrågningarna strömma in. Sedan dess har han frilansat under alias Admira Thunderpussy.

Arbetet kan innebära allt från stand-up komedi på möhippor, till att göra ett öppningsnummer för en av RuPauls Dragqueens i ett annat land eller vara värdinna på olika tillställningar och klubbar. Adam Risberg har även varit nominerad till årets Dragqueen på QX-galan tre gånger – senast i år.

Förutom den sceniska aspekten innebär drag ofta även ett detaljerat hantverk – många av deltagarna i RuPauls Drag Race designar och syr sina egna dräkter. Det gör även Adam Risberg.

– En del av dragandet är att hitta en personlig stil. Jag föredrar en elegant, dyr look, men en rolig sak med dragscenen är just den stora uppsjö olika stilar och karaktärer som finns.

”Gör narr av det viktiga i det ytliga”

Många menar också att Dragshow har djupare konstnärliga kvalitéer såsom ett undersökande och ironiserande förhållningssätt till kulturella koder och normer.

– Jag gör narr av det ”viktiga” i det ytliga, säger Adam Risberg:

– Om jag klär mig som kille bemöts jag helt annorlunda än om jag kommer i drag. Det säger ganska mycket om människor, och om hur larvigt det egentligen är att fästa så stor vikt vid ytliga attribut som ändå kan ändras i ett svep.

Men inte alla köper idén att dragshowartister utmanar normer: kritikerna menar tvärtom att de klär ut sig till kvinnliga stereotyper och förmedlar budskap om att kvinnor bara är intresserade av smink och kläder. Även Adam Risberg möter då och då sådan kritik. Han menar dock att han genom karaktären Admira Thunderpussy kastar ljus över att könsroller är just roller vi klär oss i.

– Genom att växla mellan olika roller kommer jag närmare de djupare egenskaper som egentligen är viktiga i en människa. Då blir ytan ganska betydelselös. Det är en charad liksom, det är underhållning.

Skruvar till ideal

Adam Risberg ser det inte som att han försöker förkroppsliga kvinnliga ideal, utan som att han skruvar till idealen så att de framträder i all sin absurditet.

– Jag förlöjligar det som heteromän tycker är attraktivt hos kvinnor. Men jag förhöjer också det som jag själv tycker är vackert i en personlighet. Min karaktär är stark, framåt, rapp i käften, har attityd, tar ingen skit. Admira Thunderpussy har mycket självförtroende.

Och medan vissa är kritiska, är andra mer positivt inställda.

Adam Risberg berättar att många kvinnor kommer fram och ber om att också få prova på drag.

– Jag tror att det kan vara befriande som kvinna att bryta sig loss från den där ”lagom-normen”... att inte bry sig, att ha tusen lager smink, klackar, hår. Vara ”over the top”! Det blir som en slags ursäkt att säga man provar på drag, för att som kvinna för en gångs skull få vara lite utflippad, tror Adam.

Ligger i tiden

Kanske är det människors fascination för just förvandlingen som gör RuPauls Drag Race framgångsrikt även utanför drag-kretsarna: inget är lagom, allt är en show och underhållningen är total med tävlingar i läppsynk och catwalk. Dessutom är deltagarna något utöver det vanliga också utanför scenkostymen – ofta bär de på starka personliga berättelser om livet utanför normerna.

Men man kan också koppla ihop seriens popularitet med den tid vi lever i, tror Adam Risberg. RuPauls Drag Race började sändas samma år som vår tids stormakt USA fick sin förste svarte president. Samhällsklimatet var öppet och frågor som rörde jämlikhet, HBTQ-frågor och mångfald välkomnades. Åtta år senare börjar det politiska läget se annorlunda ut.

– Vi behöver Drag Race mer än någonsin just nu, säger Adam Risberg och syftar såväl på den festliga stämningen som på de demokratiska värden han tycker att dragscenen förmedlar.