Mellan 1960-75 fanns det ett banbrytande, internationellt konstkollektiv på en gammal gård utanför Örkelljunga.

Konstnärerna på Drakabygget ville spränga gränser och avskaffa hierarkier. Men deras naken-happenings imponerade inte på omgivningen så ofta slutade det hela med kaos och polis-ingripande.

Kollektivt konstskapande

Drakabyggarna plockade gärna ner finkonsten från de höga hästarna. 1964 sågade till exempel Jörgen Nash av huvudet på Den Lille Havsfrun i Köpenhamn – en traditionell skulptur som är danskarnas nationalsymbol.

Under karnevalen i Lund 1966 tillverkande bland andra Hardy Strid målningar av Picasso som man gav bort gratis till publiken. Det ensamma, skapande geniet stod med andra ord inte högt i kurs.

Istället jobbade folk tillsammans – ett tydligt exempel är den kollektiva målningen skapad av Heimrad Preem, Asger Jorn och Guy Debord. Men ännu hellre gjorde man happenings – ett slags karnevalsliknande föreställningar där betraktarna alltså drogs in skapandeprocessen.

Kvinnor tog plats

På Drakabygget spelade även kvinnliga konstnärer en central roll vilket var mycket ovanligt på den här tiden. Ett exempel är Mette Aarre som ställde till kalabalik på Ubbeboda Art Center med sitt ko-performance i mitten på 70-talet.

Den gången använde konstnären film som medium men annars jobbade hon lika gärna med foto eller keramik; precis som dagens unga konstnärer.

Drakabyggarna betraktades länge som ett slags flummiga hippies men idag framstår dom snarare som en gränslös befrielserörelse vilken banade väg för dagens, radikala samtidskonst. Och det kan vi faktiskt tacka den här utställningen för – en strålande insats av konsthallen här i Kristianstad alltså.

Utställningen pågår mellan 14 oktober 2017 – 18 januari 2018.

LÄS MER: Konst som retat många