Många av er tycker säkert att konstnärer är sjukt självupptagna. Visst, men det finns undantag.

Det här galleriet drivs av Hangmen – ett gäng konstnärer som har varit tvungna att ”klippa sig och skaffat ett jobb”. Så nu hänger de konst på stora institutioner och låter andra ställa ut i deras gamla verkstad. Coolt.

”Konstnärer leker keramiker”

Under de senaste åren har gränsen mellan konsthantverk och konst luckrats upp rejält. Så här visas både konstnärer – bland andra Joakim Ojanen och Klara Kristalova – som leker keramiker.

Och konsthantverkare som Per B Sundberg och Kjell Rylander som vill vara ”riktiga” konstnärer.

”Fokuserar på idéer”

Att konsthantverkare vill bli konstnärer är inte så konstigt. Keramiken har ju länge haft låg status.

Något som Sundberg lyckats ändra på genom att släppa genrens fixering vid handens verk och istället fokusera på idéer. 

Verken liknar den sortens söta, porslinsfigurer som gamla tanter bruka samla på, men snart förstår man att han ifrågasätter varför keramik ofta reduceras till tantsnusk.

Rylander har valt att lyfta den anti-intellektuella keramiken genom att doktorera. I hans installation kan följaktligen det vita, akademiska A4-pappret och den smutsiga leran äntligen mötas som jämlikar.

”Befrielse slippa traditioner”

Varför så många konstnärer valt att nedlåta sig till att jobba med keramik är däremot svårare att svara på.

För Kristalova – som gjort den här läskiga flugan – är det säkert en befrielse att slippa måleriets uråldriga traditioner. 

Men för Ojanen – som först var serietecknare – känns det nog som att komma hem.

”Smart utställning”

Konstvärlden har ju alltid sett ner även på serier. Ojanen inspireras – precis som Picasso – av barn och amatörer. Verken liknar de gubbar man själv gjorde i lågstadiet, vilket gör dem betydligt mer autentiska än annan samtidskonst.

Fett bra alltså – precis som hela den här smarta utställningen.