Han beskriver det som en kamp mellan vetenskapen och skurkarna, en kamp som skurkarna just nu vinner. Att förfalska konst är lönsamt, hävdar Moser. Och för den som avslöjas väntar inga hårda straff.

Även om branschens insatser för att säkerställa äkthet har ökat kontrollen är det fortfarande för lätt att komma undan.

”Bedrägligt beteende”

– Sedan kan man ställa sig frågan om det här är fejk. Man gör ju inte anspråk på att vara en fysisk person som har skapat det här, säger han och syftar på att några av de fejkade konstverk associerar till andra kända verk.

Samtidigt går det inte komma från att det rör sig om ett bedrägeri, tycker han.

– Det finns en avsikt att lura den köpande allmänheten, något slags bedrägligt beteende. Jag tror att det här rör sig om en kortsiktig historia – man kommer att täppa till det här. Men det kommer alltid finnas möjligheter för manipulativa individer.

Utelämnade köpare

Att konstköpare ofta själva förväntas göra en bedömning av konstverks äkthet underlättar dessutom bedrägerier. Moser jämför med handel på andra marknader, exempelvis bostadsmarknaden där köpare och säljare vänder sig till mäklare. En liknande relation mellan experter och kunder finns inte på konstmarknaden, vilket Moser tycker är märkligt.

– Man måste skaffa hjälp. Anlita värderingsmän och fråga.