Konstnärerna Joanna Rytel, Nathalia Edenmont, Makode Linde och Dror Feiler är några som i tidningen Konstnärens nya nummer berättar om hoten från högerextrema. Även Elisabeth Ohlson Wallin har fått känna på hoten, bland annat 2012 då hon porträtterade kungaparet. I tavlan skrubbar drottning Silvia bort ett hakkors.
– I fallet med drottningen så handlade hoten om att jag skulle sluta kränka Sverige, att min konst skämmer ut Sverige. De använde en retorik där jag kallades för avskum till exempel, säger Elisabeth Ohlson Wallin.
Arv från 30-talet
Att bildkonst intresserar nazister är inget nytt. Det är ett direkt arv från nazisterna på 30-talet, menar Anders Rydell, chefredaktör för tidningen Konstnären.
– Ingen annan politisk rörelse satte konsten så i mitten av politikens centrum. Det berodde på hur man såg just bildkonsten som den mest upphöjda konstformen, och det var där som de projicerade sina ideal, säger han.
Arvet har följt med in i 2000-talet och märks fortfarande i högerextrema kretsar. Tillexempel när nynazistiska rörelser recenserar konst då de använder samma begrepp som förr för att beskriva den moderna konsten enligt Anders Rydell.
– Man kan se på högerextrema sajter att konstutställningar recessernas återkommande, och från 90-talet och framåt så har konstutställningar återkommande attackerats. Men det som inte syns utåt är hot som riktas mot konstnärer personligen, eller mot deras hem och familjer, säger han.
Hoten påverkar
– Ju mer nätet har vuxit desto obehagligare har hoten blivit. Det har krupit in i mig ändå på något sätt, säger Elisabeth Ohlson Wallin.
Nu är hon aktuell med en dokumentär bok och utställning om Sverige som inte lyfter homosexualitet eller något sådant som hon annars har arbetet mycket med.
– Jag undrar ibland om jag slutade med sådant på grund av att det blev så många hot. Jag kan inte säga att det var så, men kanske. Jag kan känna att jag inte vill säga i tv att det var så, jag vill inte ge dem det. Men samtidigt kan jag inte vara tyst om det, det måste komma ut, säger hon.