Först historien som många av oss hört förr: När den då 81-åriga damen Cecilia Giménez gav sig på ett försök att restaurera 1800-talsmålningen Ecce Homo föreställande Jesus som fanns i hennes lokala kyrka Santuario de Nuestra Senora de Misericordia i Spanien blev det ”inte helt” bra.
Att resultatet skulle komma att bli en av internets främsta snackisar och ”uppfräschningen” en vida världsomnämnd händelse, var nog sannerligen inte hennes intention.
Skrubbade bort färg
År 2011 lånades en skulptur av den bortgångne tyska konstnären Martin Kippenberger ut till Ostwall Museum i Dortsmund, Tyskland. Under en städrunda missade en städare avgränsningen till verket och skrubbade bort en fläck.
Problemet var bara att det förstås inte var en oavsiktlig fläck – utan snarast en högst avsiktlig dito. Verket med titeln ”When It Starts Dripping From the Ceiling” – När det börjar droppa från taket – bestod av en träinstallation ovanpå ett kärl vars botten var sprayad med färg för att likna intorkat regnvatten. Verket var försäkrad för dryga 9 miljoner svenska kronor.
– Det är nu omöjligt att återställa verket till sitt ursprungliga skick, sade en talesperson för museet till The Guardian efter händelsen.
Slängde verket i soporna
Några andra som var snabba på bollen gällande ordning och reda var personalen på Sothebys i London som råkade kasta ett självporträtt av konstnären Lucien Freud med ett värde på cirka 1 miljon kronor i soporna.
Trälådan som målningen var förpackad i misstogs för att vara tom och slängdes. Till råga på allt i en maskin som krossade den.
Snubblade på utställningen
Håll skosnörena knutna, händerna på ryggen och blicken fäst vid omgivningen: Annars riskerar du att bli som mannen i Cambridge som slog sönder en samling 300 år gamla kinesiska vaser.
Eller varför inte som den 12-årige pojke som år 2015 vid en utställning i Taipei snubblade framför den 350 år gamla oljemålningen Blommor av Paolo Porpora. I fallet tog han – som man ofta gör vid händelse av snubbling – emot sig med handen och körde sedermera näven rakt genom duken.
Den italienska 1600-talsmålningen var värderad till omkring 13 miljoner kronor.
Med kärleksfull hänvisning
Att klassa det skelögda lejonet på Gripsholms slott för misslyckad restaurering eller en konsttabbe kanske gränsar till på snudd regelvidrigt. Men i kärleksfull anda vill vi ändå att han ska finnas med.
Århundradet var 1700-tal och på något sätt hade en lejonhud hamnat hos det svenska hovet med kung Fredrik I i spetsen. Lejonet – som numera går under namnet Leo – var på den tiden med andra ord mer utav en matta snarare än ett majestätiskt storleende 3D-djur. En idé att återskapa honom i sin verkliga gestalt uppstår och en konservator antar uppdraget. En konservator som föga förvånande aldrig heller sett dessa djur på riktigt.