Våren 2016 återinfördes fri entré på landets 18 statliga museer. Syftet var att locka fler besökare och nya grupper till att söka sig till de centrala museerna. Men när Riksrevisionen granskar hur reformen fungerat framkommer att regeringens kompensation på 80 miljoner för uteblivna entréavgifter inte varit tillräcklig.

– De flesta museer har kunnat hantera det inom givna budgetramar. Men sen finns det några museer som upplever att de har fått problem med att få ekonomin att gå ihop och de har också äskat extra medel för just sådana här merkostnader: slitage, bevakning, lokalvård till exempel, säger revisionsdirektör Lena Lakso som lett granskningen.

Fler besök än innan reformen

2016, året reformen infördes, ökade besöken till fri entré-museerna med närmare 50 procent jämfört med året innan. Därefter har besöken mattats av – men publiktillströmningen är fortfarande högre än före reformen, skriver Riksrevisionen i sin granskning.

Men den ökande besökstillströmningen har också lett till fler museivärdar och vakter, större personalomsättning och högre sjukfrånvaro.

– Risken på lång sikt är ju att andra verksamhetsgrenar blir lidande. Fri entré är ju en av de större reformerna inom det kulturpolitiska området under de senaste åren och därför tyckte vi att det var relevant att titta på den här reformen, säger Lena Laakso.

Riksrevisionen: Vill se tydligare mål

Riksrevisionen konstaterar också att syftet med reformen varit otydligt för vissa museer. De poängterar därför att de framöver vill se tydligare mål och uppföljningar med den fria entrén.

– Vi vill att man säkerställer att fri entré inte riskerar att påverka museernas övriga verksamhet negativt på sikt, säger Lena Laakso.