Det handlar om så kallade spetsutbildningar. Inom Arbetsförmedlingen Kultur kan det handla om kurser i bildredigering eller ljudteknik, kurser som ska ge ny och efterfrågad kompetens till den som är arbetslös.
Musikern Göran Hallmarken fick gå en kurs i början av året, men när han skulle börja på kurs två i videoredigering hade något hänt.
– På informationsmötet sa de att företagare inte längre får bli anvisade sådana här kurser. Jag blev frustrerad. Det kändes kontraproduktivt. Musiker och andra kulturarbetare har inte så mycket att göra just nu. Då tycker jag att de som har intresse och vilja att bredda sig borde få göra det, säger Göran Hallmarken.
För honom fick de ändrade villkoren konsekvenser.
– Videoredigeringskursen hade betytt mycket. Jag hade praktikplats på ett sociala medieföretag så jag kände att det skulle ha varit ett steg på vägen på en ny bana, säger han.
95 procent nekas utbildning
Göran Hallmarken är inte ensam.
Under 2021 nekades 95 procent av alla de som sökt Arbetsförmedlingen Kulturs utbildningar med hänvisning till att den sökande har F-skattsedel. Det handlar om cirka 70 personer enligt siffror från Arbetsförmedlingen.
Samtidigt har det alltid varit svårt för kulturarbetare med F-skatt att få gå utbildningar hos Arbetsförmedlingen, som har som grundprincip att den som har företag inte räknas som arbetssökande.
Kulturarbetarnas intresseorganisation, KLYS, menar dock att myndigheten tidigare tillämpat reglerna på ett betydligt mer generöst sätt för kulturarbetare - men att detta skärpts under året.
– Vi är kritiska till den här utvecklingen och frågar oss varför det sker mitt under en pandemi när behovet av utbildningar är större än någonsin, särskilt för egenföretagare på kultur- och medieområdet. Man ska inte heller glömma att kulturskapare oftast inte väljer att bli företagare frivilligt, säger Ulrica Källén, verksamhetsledare på KLYS.
Skärpta direktiv under pandemin
Skärpningen beror enligt Arbetsförmedlingen Kulturs enhetschef Kevni Zulal på att myndigheten tog fram tog fram nya direktiv för hur reglerna bör tolkas i november förra året. Då tydliggjorde man att företagare inte ska räknas som arbetslösa, vilket drabbar kulturarbetare som tidigare fått individuella bedömningar utifrån deras specifika arbetssituation.
– Det innebar en striktare tolkning for oss. Vi tillämpade det och nekade om man hade F-skatt, säger Kevni Zulal.
Han tycker att de nya direktiven slagit fel och på kulturenheten går man nu tillbaka till den tidigare tillämpningen av regelverket.
– Vi kommer att göra som vi har gjort tidigare och göra en arbetsmarknadsbedömning utifrån individens situation. Om man har F-skatt kan man fortfarande vara arbetslös och inte haft något uppdrag på länge. Företagsbegreppet är bredare i dag när folk behöver F-skatt för att kunna ta ett uppdrag, inom kultursektorn fungerar många anställningar på det sättet, säger Kevni Zulal.