– Det är uppenbart att väldigt många kommuner är i stora behov av stöttning. Många upplever svårigheter när de arbetar med plan- och bygglagen, offentliga upphandlingar och behöver hjälp att ta fram goda idéer, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Sveriges kommuner behöver hjälp med sin stadsplanering och arkitektur. Och enligt kulturministern kan hjälpen komma i form av en ny Riksarkitekt, placerad under Boverket och bostadsministern.

– Riksarkitekten ska vara en självklar remissinstans och komma med egna förslag på arkitektonisk kvalitet och hållbarhet inom bostadsbyggande och offentliga miljöer, säger Alice Bah Kuhnke.

Arkitekten Karolina Keyzer var tidigare stadsarkitekt i Stockholm och menar att hon under de åren hade haft nytta av en Riksarkitekt.

– Om det då hade funnits en formulerad arkitektursyn, har man något att förhålla sig till. Det som finns kan man förbättra och man kan fokusera mer kring sitt eget område. På vilka kvalitetskrav man ska ställa. Är det bara byggnaden vi ställer krav på eller är det även mellanrummen, säger Karolina Keyzer.

Antalet stadsarkitekter minskar kraftigt

Elisabet Andersson är arkitekturreporter på Svenska Dagbladet och tror inte att lösningen på stadsplaneringen i landet är en riksarkitekt.  

– Det låter väldigt fint och tjusigt att ha en riksarkitekt, men egentligen är det i kommunerna och i det mer oglamorösa arbetet som det viktiga arbetet pågår och jag skulle önska att arkitekternas ställning stärktes i kommunerna. Det är viktigare att kommunerna har stadsarkitekter än att Sverige har en riksarkitekt.

Men antalet kommuner som har en stadsarkitekt, med övergripande ansvar för stadens utveckling och visionsarbete, har kontinuerligt minskat. Idag har endast 40 procent av kommunerna en stadsarkitekt vilket kan jämföras med 2003 då 90 procent hade en. 

– Istället för riksarkitekt kunde man införa vite för kommuner som inte har en stadsarkitekt eller arkitektkompetens, säger Elisabet Andersson. 

Riksarkitekten ska inte ta ställning till förslag

Även Karolina Keyzer menar att alla kommuner bör ha egna stadsarkitekter, men att det inte utesluter en riksarkitekt.

– Att ha en trygg samlad riksarkitektur att förhålla sig till är viktigt. Vi har ju också frågor som inte är kommunala, som till exempel handlar om vilken kvalité vi ska ha på samhällsbyggena i Sverige. De behöver ordnas kring en riksarkitekturpolicy, säger Karolina Keyzer. 

Vilket maktmedel skulle en riksarkitekt ha?

– En riksarkitekt behöver makt och resurser för att kunna utföra ett stort arbete, säger Alice Bah Kunkhe.

Ska en riksarkitekt kunna säga ja och nej till olika förslag?

– Nej. Riksarkitekten ska ju inte styra. Den ska endast stötta Sveriges kommuner, säger Alice Bah Kunkhe.