I rapporten ”Skilda världar” som ges ut av Förläggareföreningen, har litteratursociologerna Ann Steiner, Jerry Määttä och Karl Berglund tittat på villkoren för den så kallade kvalitetslitteraturen (se faktaruta) i dag. De har bland annat undersökt vilka förlag som ger ut kvalitetslitteratur, hur synlig den är i media och i vilken utsträckning den finns tillgänglig i e-boks- eller ljudboksform.

Karl Berglund menar att man kunnat se att de stora förlagen generellt har en mer positiv syn på utvecklingen för kvalitetslitteraturen.

– Deras titlar syns oftare i media, recenseras oftare och ges mycket oftare ut i både e- och ljudboksformat. De små förlagen har däremot en ganska negativ syn på bokmarknadens utveckling. Deras titlar har svårare att få medialt genomslag och recenseras mer sällan. De ges sällan ut i e-boksform och i princip aldrig som ljudböcker, säger han.

Mindre än hälften blev e-böcker

Det är oftast breda titlar som kan nå en stor publik som läses in som ljudböcker. I rapporten gjorde författarna en stickprovsundersökning av knappt 450 skönlitterära verk, utgivna under 13 slumpmässigt utvalda veckor förra året. Bara 14 procent av böckerna i undersökningen gavs ut som ljudböcker. Färre än hälften, 42 procent kunde läsas digitalt som e-böcker.

– Jag blev förvånad att siffran för e-böcker var så pass låg. E-böcker är inte dyra för förlagen att producera, så det måste bero på andra saker. Förmodligen så spelar tryckta böckers prestige in. Människor som gillar kvalitetslitteratur gillar ofta tryckta böcker och hela den kultur där tryckta böcker ingår, som bokhandlar och bibliotek, säger Karl Berglund.

Måste kvalitetslitteraturen bli mer digital för att inte tappa mark?

– Det är svårt att sia om framtiden. Vi ser två möjliga scenarier i rapporten. Ett är att kvalitetslitteraturen ”tvingas in” i den digitala formen. Eller så kan kvalitetslitteraturen fortsätta vara väldigt starkt förankrad i den tryckta bokkulturen. Det skulle kunna leda till två olika litterära kretslopp.