Talböcker framställs med statligt stöd av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och är enligt lag tillgängliga för barn och vuxna med perceptions- eller lässvårigheter.

Böckerna ska alltså inte förväxlas med ljudböcker som produceras av de kommersiella förlagen.

”Väldigt stor ökning”

Men allt fler tycks upptäcka att myndighetens egen talboksapp Legimus inte enbart är till för synskadade och dyslektiker. Mellan 2018 och 2019 ökade lån av gratis talböcker ökat med 65 procent.

– Den höga ökningen mellan 2018 och 2019 är kopplad till att vi släppte en ny version av vår app. I år har vi sett en tillbakagång, men det är fortfarande en väldigt stor ökning mellan 2018 till 2020, säger Cecilia Broberg, enhetschef för Användarstöd hos MTM.

Att erbjuda talböcker i mobilappar har visat sig vara ett framgångsrecept.

– Ungefär 75 procent av våra lån sker i appen. Sen har kommersiella ljudbokstjänster haft ett stort genomslag på sistone, det kanske har gjort att det blivit mindre dramatiskt att använda vår tjänst.

Okonstlad inläsning

I Sverige finns till skillnad från exempelvis i Danmark inget samarbete eller utbyte mellan statliga talböcker och kommersiella ljudböcker.

Två personer på varsitt håll läser in samma nyutgivna bok på svenska: en för kommersiella förlag som Storytel, Bookbeat, Nextory och Bonnier Audio och en inläsare för statliga Legimus.

För ljudböcker anlitas ofta kända skådespelare som tillför varierande grad av dramatisering, medan det är meningen att talböcker ska läsas in så okonstlat som möjligt för maximal begriplighet.

Men talböcker kan ändå variera betydligt i karaktär, från inläsningar av skådespelare, till syntetiskt framställda böcker: en tredjedel av talböckerna görs med talsyntes (datorröst) för att det statliga bidraget ska räcka till de ca 4.500 nya titlar som MTM producerar per år.

Ljudböcker har vanligen en budget på 80.000-100.000 kr, medan budget för en talbok är runt 10.000 kr.