– Över 80 journalister har gripits, och många misshandlats av polis, det är riktigt skrämmande. Detta har skett trots att de har presslegitimation och bär kläder som signalerar att de är där i yrket, säger Samantha Berkhead.
Hon är nyhetsredaktör på oberoende engelskspråkiga nyhetsajten The Moscow Times, och har jobbat intensivt de senaste dagarna.
När nu de största protesterna sedan 2011 pågår blir mediebevakningen särskilt viktig för medborgarna och för de som följer utvecklingen internationellt. Men tillgången till trovärdig information är inte självklar. Samtidigt som journalister arbetar under risk för våld, utmanas informationen av propaganda.
– Det finns oberoende och fria nyhetsmedier, men den absoluta majoriteten av befolkningen får sin information av statstelevisionen som kablar ut regeringens perspektiv.
Desinformation och konspirationer
Där sprids bland annat desinformation om att Navalnyj är en västerländsk agent. Samtidigt sprids faktafel även från oppositionen. Det sätter inte bara nyhetskonsumentens källkritiska förmågor på prov, utan även journalisterna måste vara särskilt skärpta.
– Det gäller åt båda håll, ibland har röster från oppositionen också fel, säger Samantha Berkhead.
Lana Estemirova arbetar på organisationen Justice for journalists och samlar in och dokumenterar situationen. Hennes egen mamma, Natalia Estemirova, mördades i Tjetjenien där hon länge arbetade för att offentliggöra ryska krigsförbrytelser.
– Ärlig information är farlig för regimen, och de kommer att försöka hindra den med alla medel, säger Lana Estemirova.
Se Lana Estemirova och Samantha Berkhead beskriva situationen i videon.
Pressfrihet i Ryssland
Den ryska regeringen har de senaste åren systematiskt begränsat press- och yttrandefriheten i Ryssland, enligt Reportrar utan gränser.
Dels genom att instifta lagar som gör det möjligt att övervaka användare på internet, styra vilket innehåll som sprids, och förhindra anonym kommunikation. Men pressfriheten begränsas också genom att kritiskt granskande journalister utsätts för påtryckningar och att myndigheter försöker tysta enskilda reportrar och bloggare.
Regeringen har de senaste åren talat om att införa brandväggar likt de i Kina på internet, och om att starta egna plattformar som ska ersätta exempelvis Youtube och Tiktok.
Samtidigt påpekar Lana Estemirova och Samantha Berkhead att det fortsatt finns många trovärdiga nyhetskällor i landet.
