Förra årets Pisa-undersökning visade att svenska elever halkat ner rejält under det internationella genomsnittet i bland annat läsförståelse. Orsakerna till raset har diskuterats flitigt sedan dess och ämnet är förstås högaktuellt även på bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

”Alarmerande situation”

Dilsa Demirbag-Sten är författare och verksamhetsansvarig för Berättarministeriet, ett projekt för som arbetar för ökad läs- och skrivlust hos barn och unga.

– Situationen är högst oroande. Med den arbetsmarknad som finns nu är det alarmerande för barn utan gymnasiebehörighet. Men det är också oroande för samhället i stort; att kunskapsnivån sjunker betyder politisk instabilitet.

Har gjorts försök

En rad försök har gjorts för att vända den negativa lästrenden. Bland annat genom alliansregeringens projekt ”läslyftet”, där man satsat på att fortbilda lärare i hur man bäst ökar elevernas läslust och läsförmåga. Samtidigt är de flesta överens om att det behöver göras mer.

– Man behöver läsa mer tillsammans i grupp, diskutera texter och inte sitta och läsa tyst i ensamhet. Du måste hela tiden ha ett textsamtal, säger Johanna Lindbäck, författare och läsambassadör.

”Lärarna rädda för litteratur”

Daniel Boyacioglu, poet med lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga, menar att lärarna saknar kompetens att motivera barnen.

– Lärarna har inte självförtroende som litterära förmedlare. De är rädda för litteratur och vågar inte ta mandatet att fördela den till barnen. Särskillt när det gäller poesi.

Lösningen är en satsning på fler litteraturspecialister i skolan, tror Daniel Boyacioglu.

– Jag skulle vilja ha läspedagoger i varje skola, att man i lågstadiet verkligen har mycket läsning. Alla barn behöver få god tid på sig att tvätta av sig det jobbiga med att läsa – att läsa högt, att det tar tid, att man känner sig långsam och så vidare. Man måste tränas till att bli bekväm med att läsa, det påverkar allt.

Försäljningen på väg uppåt

Trots de senaste årens nedslående mätningar går det att hitta ljus i mörkret. Statistik från förlagens branchorganisationer visar att försäljningen av barn- och ungdomslitteratur har ökat med nästan åtta procent det senaste året.

Författaren Martin Widmark, som bland annat skrivit den storsäljande serien ”Lasse Majas detektivbyrå”, vet hur man får barn att vilja läsa, och känner att den negativa kurvan är på väg att vända uppåt.

– Jag tror att läsningen är på väg tillbaka. Jag ser det på mina egna barn som börjat tycka att det här med ipads och iphones nästan känns lite ”brackigt”, det börjar bli coolt att läsa en bok igen.

– Man lockar unga till läsning genom att samtala om texten – gör man det är killar inte mindre intresserade än tjejer. Men det måste bli en diskussion – sen måste förstås texten vara spännande, viktig och beröra dem, säger Martin Widmark.

Fortsätter vara viktigt

Den som tvivlar på att läs- och skrivfärdigheter har någon plats i framtidens tekniksamhälle borde tänka ett varv till, säger Daniel Boyacioglu.

– Alla jobb kräver ju självförtroende som läsare och förmedlare av text. Jag jobbar även som brandman – där skriver vi mejl till varandra. Det är skönt att kunna skriva mejl utan att vara nervös. Man behöver kunna skriva, säger Daniel Boyacioglu.